ESG är ett populärt och närmast uttjatat ämne. Men inte ur alla perspektiv. Via Twitter dök en intressant frågeställning upp (se nedan). Ja, om ESG är viktigt på bolagsnivå, varför inte också på landsnivå? Hur mycket ESG är diktaturer och auktoritära regimer egentligen? Det här går i linje med vad jag själv brukar anse, att alltid undvika diktaturer och auktoritära regimer.
Se min strategi och vilka länder som för mig är okey att investera i och vad jag anser vara hållbara bolag. Mycket handlar för mig om rankingen i demokratiindex. Redan på dikatur/auktoritär regim tycker jag själv allt blir för oförutsägbart, så det är inte alls enbart Kina detta handlar om, men det är ett tydligt och färskt exempel.
Kina-risk som exempel
Bakgrunden till att ämnet är de senaste turerna för H&M och Nike. Kritiserar man tvångsarbete det minsta blir man blockad som bolag i Kina. Det är nog bara att acceptera att kinesiska staten har sista ordet för kinesiska bolag. Och det finns också tecken på att kinesiska företag samlar data som går till staten. Och då är det inte bara för oförutsägbart utan för dåligt och man kan ifrågasätta "moat" om de har en statlig tvångströja på sig i sitt agerande.
Hong-Kong då, det är ju inte Kina? Visst, men nog blir det allt snabbare blir en del av Kina (innan 2047). Och för mig är det för stor, eller i alla fall för svårbedömd politisk risk kopplad till både börs och bolag. Den här artikeln visar på flera risker. Och bara att det ens diskuteras att utesluta börsen från dollarsystemet gör mig rädd. Nej, Hong-Kong är, och framförallt blir, för mycket Kina för mig.
Bolag som säljer till Kina då? Har de inte samma risker men större? Är inte utländska bolag ännu större mål? Nja, det är skillnad på att bli styrd av Kina och att påverkas av Kina. Kina kan aldrig bestämma över ett utländskt bolag. Men ja, Kina-risken får skruvas upp och jag ser Kina-exponering som en riskfaktor och föredrar försäljning i länder som Indonesien, Singapore och Filippinerna. Därmed inte sagt att Filippinerna är oproblematiskt, men det är demokratiskt.
Sen finns det en nivå till och det är redovisningen. Nog finns det tveksamheter i många länder, men Luckin Coffee avskräcker. Och AliBaba är ett exempel där åtminstone jag skräms av redovisningen och alla turerna kring Jack Ma (därtill kan man lägga ett latent avlistningshot).
ESG-på landsnivå finns, via en spännande ETF
Hållbarhet på landsnivå finns i form av en ytterst spännande Emerging Markets ETF med fokus på Life and Liberty. Tror inte den går att köpa i Sverige men de har ett riktigt intressant upplägg: att undvika diktaturer och att vikta efter frihet. Här tycker jag man har lyckats med hållbarhet i praktiken på ett annorlunda och inspirerande sätt. Läs mer om ETF:en, se deras index och deras faktablad.
Om fonder med stora hållbarhetsambitioner höll sig till sådana länder skulle det vara mer konsekvent. Detta filter saknas i ESG-diskussionen. Precis som hållbart sparande nog inte ska gå in i kol eller casinon kanske det inte heller ska gå in i diktaturer? ETF:ens viktning är härligt uppfriskande istället för alla "hållbarhetsmärkta" fonder som friskt smattrar på med Alibaba och Tencent. En rolig detalj med fördelningen är att Swedbank Robur Small Cap EM (en favoritfond) är tunga just i Taiwan och Sydkorea. Sen har visserligen Taiwan en Kina-risk i form av att
invasion finns på kartan, men det är en annan sak och förhoppningsvis
worst case.
Vidare läsning på om ESG på landsnivå finns i denna artikel hos FT som efterlyser ett D i ESG:
What percentage of their portfolios is allocated to countries that are Partially Free and Not Free? Did their portfolio allocation increase for countries whose democracy score has fallen significantly in the previous year? Fund managers could display such measures to their clients, as they do with ESG. What is at stake is not trivial, and timing is of the essence. We must add a D to ESG right now.
En helt motsatt Kina-syn
Man kan såklart vända på det och fråga sig vad det tjänar det till att utesluta Asien största finanshub (HK). En helt annan och positiv ingångsvinkel finns representerad av Alibaba-köpande Charlie Munger, duktiga Alexander Eliasson och GlobalStockPicking (som alltid gräver fram nya fina Kina-case) och Wasatch, som liknar landet vid USA på 1960-talet. Coeli säger också "betta aldrig emot kineserna" och att de ska kika på HK-bolag. Och den satsning som Nordic Asia group gör är i sig klart spännande.
Man kan ju neutralt se Kina som världens snart största ekonomi och att utesluta Kina/Hong Kong är är då lätt drastiskt. Ungefär som att skippa USA-aktier. En enkel tanke är att det finns bra bolag precis överallt och att det jag tar upp kan ses som en risk bland andra, vilken för det första kan vara överdriven. Den risk som finns kan också kompenseras via mer kunskap, mer tid i analysen och lägre andelar än annars.
Synpunkter?
Hur ser du på ESG på en landsnivå? Undviker du vissa länder helt? Jag kan inte komma ifrån att det, för mig innebär en för stor risk att investera i diktaturer och auktoritära regimer. Även om risken måhända är låg är den svår att bedöma och det tar emot att investera i diktaturer där ju allt kan hända. Att tex Pareto nyligen säger att "alla våra brokers just nu har stoppat köp i Hong Kong för våra kunder, till följd av US/Kina sanktioner" tycker jag visar att det finns en risk kopplad till börsen.
Jag gör ungefär som ETF:en och tittar på länder med stor frihet (demokrati) och är mycket tryggare med bolag i sådana länder. Ska man investera i diktatur-bolag måste man både vilja det och verkligen veta vad man gör. Tycker det är rationellt att avstå, men det är såklart ett tyckande. Vad tycker du? För egen del önskar jag också att DESG börjar diskuteras istället för enbart ESG, det vore faktiskt mer konsekvent.
OBS! Kina får mycket kritik, men i mitt fall handlar det om alla länder med auktoritärt styre. Japp, jag är Kina-regim-kritiker och men det gäller också länder som Sudan, Förenade Arabemiraten och Ryssland, även om de tre senare faktiskt faller bättre ut i ett demokratiindex.