söndag 24 mars 2019

Portfolio management

Vilka aktier man väljer är superviktigt. Men hur man hanterar portföljen under tiden spelar också stor roll. Har inte skrivit så mycket om "Portfolio management", även om det tangerar mina portföljregler.

Portföljreglerna finns beskrivna i ett tidigare inlägg. Den korta resumén är att jag nu som standard vill ha 10-15 bolag, högst 20 stycken, med 4 till 25 procents andel. 25 procents andel är absolut max, vid mer än 15 procent börjar jag bli nervös och vid 20 tilltar både segerrus och oro. Det krävs alltså mycket för att jag inte ska minska innan ett bolag når 25 procent. Normal andel är 5-6 procent. Om bolaget går under 4 procent triggas ett beslut - öka eller sälja av.

Minska, sälja av eller öka?
Jag minskar i ett bolag om:
  • Det går över 25 procents andel eller påverkar nattsömnen innan dess (=fått för hög vikt).
  • Min conviction har sänkts beroende på något som hänt med bolagets konkurrensfördelar, tillväxt eller värdering. 
  • Jag vill omfördela till ännu bättre case (används med försiktighet).

Jag säljer av ett bolag om:
  • Om det går under 4 procent, och jag inte vill öka. 
  • Caset har oavsett vikt förändrats till det sämre. Tillväxten eller konkurrensfördelarna kan ha försvagats eller förtroendet för ledningen försvunnit. Värderingen kan också blivit orimlig. 
  • När jag gjort fel bedömning av bolaget och väl kommer på det!

Jag ökar i ett bolag om:
  • Det går under 4 procent och jag fortfarande vill äga det
  • När jag fått en ökad conviction i ett befintligt bolag. Starkare tillväxt, konkurrensfördelar eller lägre värdering är t.ex positivt.
  • Jag kan också gå in stegvis när jag köper nya bolag.

Och några ord om "conviction". Det jag vill ha i bolagen är en möjlighet att i allra bästa fall få 15-20 procent per år i totalavkastning över lång tid. Förändringar i bolagen ska ställas mot detta mål/vision. En sämre rapport, som inte bara är ett hack i kurvan, kan leda till lägre convicsion. Då är det logiskt att minska. Risken är såklart att man i efterhand (över)reagerar på nyheter, så det gäller att verkligen utvärdera mot de långsiktiga tillväxtmöjligheterna.

Notera att det är förväntad utdelning + tillväxt som ger totalavkastningen. Ett bolag med 1% direktavkastning kräver 14% tillväxt medan 8% direktavkastning kräver 7% tillväxt. Annat spelar också in, t.ex. möjlighet till uppvärdering. 

Rätt eller fel?
Vad tycker du om mina tankar? Jag vill ha ett absolut tak (max 25%) för att inte påverkas för mycket. Vunnen nattsömn är viktigare än förlorad avkastning. Små innehav får inte heller bli för små: en 5-bagger ska märkas, vilket matematiken säger är 400 procent upp. Med start på 5 procent skulle de gå till 20 procent av portföljen, allt annat lika, vilket ändå är okey. Och jag agerar på förändrad conviction och ökar eller minskar därefter.

Hur sköter du förändringar i portföljen? Och vad har du för max- och miniminivåer? Likaviktning hade varit smidigt. Men jag tror mer på vissa bolag och jag vill kunna behålla vinnare så länge som möjligt.

14 kommentarer:

  1. Fin genomgång, fick mig att ifrågasätta min egen strategi och jag inser att jag fortfarande arbetar på en. Men med största sannolikhet kommer jag köra liknande ditt upplägg, fast 25% är lite väl tungt för mig. Siktar på max 15%, och ca 20 bolag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, hoppas inlägget kan inspirera!

      Max 15% är inte alls fel. I praktiken så kommer jag sällan gå upp till 25%, det kräver att bolaget har "allt". Efter en så stor uppgång är frågan om ett bolag även har ok värdering.

      Man kan även jämföra med med hur investmentbolag jobbar och där har Kinnevik mellan 25-30 procent av substansvärdet i sina största, för att inte tala om Spiltan som till stor del är Paradox.

      Radera
  2. Ja, det är ingen ide om ens framgångar inte ger meningsfullt avtryck i portföljvärdet. Man måste få synbar ränta på arbetsinsatsen att finna och följa upp bolaget. Däremot så gillar jag att skala in i mina bolag. Jag börjar lite mindre och i takt med att jag ser att de levererar så ökar jag oftast.
    Mvh investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med! Det här med att skala in och och öka i takt med att ledningen/bolaget levererar är något som Ian Cassel (Microcapclub)ofta trycker på.

      Radera
  3. Jag gillar "öka eller ge upp"- gränsen vid 4 %. Det är en bra reality check på om man tror på bolaget eller bara är envis som jag också ska tillämpa. Eftersom en normalstor post för mig är cirka 8 % av portföljen vid investeringstillfället innebär det i praktiken en halvering av börskursen vilket nog inte är en överdrivet känslig gräns.

    Gällande övre gräns är jag lite kluven. Bra bolag kan dra iväg rejält och med så pass små bolag som jag fokuserar på finns det rejält utrymme för uppvärderingsresor där en lyckträff kan definiera portföljen (Spiltan med Paradox t.ex.). Samtidigt får man vara lite ödmjuk och konstatera att även om man haft rätt kan börsen övervärdera hur rätt man haft egentligen. Jag har lärt mig mycket av att bevaka mina misstag i Vitex, G5 och Boule Diagnostics där jag missat rejäla kursresor men där avkastningen blir långt bättre om man vågar kliva av när kursen blir löjligt hög. Jag tog såna steg i Data Respons och Ubiquiti redan en bit innan 25 % av portföljen och funderar på det i Avensia men jag vill nog ha en fundamental komponent i alla säljbeslut just för att fånga de riktigt stora resorna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klokt resonerat. På ett sätt är det ologiskt att med automatik sälja bara för att något gått "för" bra. Men samtidigt finns alltid risken för oväntade händelser i ett bolag, och bolags popularitet kan variera. Frågan är om man kan leva med ett tapp från t.ex. 25 ner till 12,5 procent av portföljen, det vore extremt surt. Jag vill ändå ha en absolut gräns för att skydda mig mot sånt.

      Radera
    2. Det har väl mer eller mindre inträffat för mig med Doro :-). I praktiken tror jag det är rätt sällan som bolag kan tredubblas i min portfölj utan att bli brutalt dyra. Så det blir rätt teoretiskt om ett bolag kan bli "för stort" för mig. Eventuellt kan väl Pandora och Doro hamna i den sitsen eftersom de är så lågt värderade och ändå har en stor andel i portföljen.

      Radera
    3. Ja, oftast så blir de riktigt dyra, så är det. Håller tummarna för PanDoro :)

      Radera
  4. Intressant frågeställning! Men varför säljer du över 25 procent även om inget fundamentalt har förändrats i aktien? Förstås obekvämt mycket men om du samtidigt inte ökar kommer ju portföljandelen minska över tid och gör den inte det är det ett lyxproblem för då måste företaget gå som tåget! För egen del tycker jag att det är ett större problem hur jag ska förhålla mig till min allt mindre portföljandel i MQ som tynger portföljen.

    Jag har sällan mer än 5 procent i enskilda innehav över tid och under kortare perioder nästan aldrig mer än 7-8 procent. Samtidigt har jag just nu 20,8 procent i Minesto. Det innebär förstås en väldigt hög risk men det beror också på att jag har en mycket stor vinst i aktien. Jag tycker inte att man ska sälja bra aktier så länge företaget fortsätter utvecklas efter plan och mitt köpcase fortfarande håller. Däremot bevakar jag lite mer aktivt eftersom plötsliga negativa nyheter snabbt skulle få stor påverkan på portföljen. I ett sådant läge skulle jag minska mer för att hantera risken och köpa tillbaka när marknaden har lugnat sig.

    Har 40% i Minesto som är definitivt fast och långsiktigt innehav medan 60% i KF är lite mer rörligt. Där säljer jag av ibland när trenden går nedåt och köper tillbaka. Lärdomen är dock att jag har varit dålig på att tajma marknaden. Även om jag har tjänat en tusenlapp extra den här månaden med samma portföljandel netto över tid skulle det trots allt ha varit mer lönsamt att ligga lång och inte gå ur. Eller också kunde jag ha tjänat 15 000 kronor om jag hade sålt vid 11 kronor och köpt tillbaka vid 9,50 kronor igen. Anledningen till att jag minskar är att jag har lite belåning på portföljen och säljer ibland av en bråkdel för att finansiera mina kortsiktiga räntekostnader. Därför sålde jag en del när det fanns risk att en testnivå inte skulle klaras och köpte tillbaka när det visade sig att den gjorde det. Bättre vara på den säkra sidan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anledningen till att jag inte vill ha mer än 25% är att vad som helst kan hända i det bästa av bolag. För stor enskild bolagsrisk helt enkelt, i alla fall när man som jag tittar på mindre bolag.

      Det jag tänker på är "Black Swan-events" som man inte kan skydda sig emot: tex att tillverkningslokaler brinner upp, flygplan med viktiga personer störtar, bedrägerier inifrån, något händer med landet/staden där bolaget finns etc. Högst osannolika saker, som ändå kan inträffa.

      Har funderat på att minska/öka i bolag under vägen, men oftast så tjänar jag inte på det (tajming är inte min grej!). Lycka till med Minesto och MQ. Kan inte MQ men verksamheten ser spontant ut att ha så stora problem att jag skulle överväga att sälja.

      Radera
  5. Mina portföljregler är totalt 20 bolag som målsättning, varje svenskt bolag bör vara 2-5 %, varje utländskt 5-10 % andel av portföljen. Bler då fler svenskabolag i antal, men mindre i värde, helt enkelt för att de nästan är gratis att handla med.
    Jag vill dock inte av riskhänsyn och ”sova gott om natten” principen gå över 10% i andel i ett bolag.
    Jag kommer aldrig att känna mig tillräckligt påläst för det. Du kan dock säkert många gånger få en högre conviction i ett bolag men då finns det väl egentligen inget skäl för dig att stanna vid just 25% som ett absolut max?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter genomtänkt och defensivt.

      För min del finns väl inget som logiskt säger att det ska vara just 25% som är max, det är mer en uppskattning. 50% är helt klart för mycket och 5% är för lite. Om något skulle nå 25% och jag sover fantastiskt väl, då kanske jag får anledning att skruva på kriterierna :)

      Radera
  6. Du jobbar kanske som auktuarie i försäkringsbranschen? Jag har faktiskt aldrig räknat procentuellt på mina innehav. Måste kanske börja göra det.
    Min uppfattning om aktier och andelar bygger helt på hur ägarbilden ser ut. Det här är så klart svårare att bilda sig en uppfattning om detta i utländska bolag än i svenska. Vidare vill jag ha maximalt 20 bolag att hålla i huvudet. Ibland blir det emellertid fler och då blir det genast knepigt.
    Det finns också en del i makro, som jag försöker utnyttja. Ta svensk skogsindustri med 90% av kostnaderna i SEK och 100% av intäkterna i $. Jag håller med Simon Blecher som en gång sade om SCA att nya fabriken "just nu sprutar pengar". Finländarna som är huvudkonkurrenter har en bra situation, men SCA är ju dopade av den svaga svenska kronan! Jag tror t o m att Rottneros tjänar bra och kommer på grön kvist igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, tyvärr inte aktuarie (kanske märks i mina investeringar).

      Tror det är smart att kolla exponeringen i stort, för att se att man inte ligger för tungt i något bolag. Ägarbilden är superviktig och jag gillar familjeägda bolag och vill ha någon vettig småbolagsfond inne i bolaget (sänker risken om man köper exotiskt).

      SCA... ja det finns något där. Framtidsinvesteringen har köpt, någon som jag till och med håller högre än Blecher :)

      Radera