Sverigeportföljen: H&M ut och Bonäsudden in

Flitiga läsare är kanske inte förvånade men jag har som nämnt på Twitter sålt H&M. Pengarna gick till att köpa in Bonäsudden och öka i Vitec. I korta drag beror förändringen på att jag inriktar mig på små bolag och också söker lite extra stabilitet inför eventuellt sämre tider.

Varför sälja H&M?
Framförallt handlar det om min inriktning mot mindre och dåligt omsatta bolag. Det beror inte på dig utan på mig...får jag säga till H&M, för vi har helt enkelt vuxit ifrån varandra:) Och när man gör en portföljmässig "skilsmässa", vad passar bättre än lite kritik?

• De växer inte så snabbt. Senaste 5 åren har vinsten växt med ca 4% per år och utdelningen varit mer eller mindre oförändrad. Ganska hög värdering om inte tillväxten kommer. Visst är det ett starkt "brand" men det är främst i Sverige/Tyskland de är riktigt stora. Hur starka är de när de har ett fåtal butiker i ett land? Ett bolag som Indonesiska Matahari är en stark lokal aktör och har för övrigt dubbla ROA och mycket högre ROE.
• De köper inte lokalt eller tillverkar själva. Konkurrenten Inditex (Zara) tillverkar i princip allt själva. Och Matahari köper 90% lokalt och stödjer därigenom egna landet. För att ha "hållbart" i affärsmodellen borde de ta ett större "ansvar" för hela kedjan. Min favoritfondförvaltare Arisaig-Partners håller Inditexs affärsmodell högre än H&Ms. Se sid 3 i deras månadsrapport.
• De har en väldigt hög utdelningsandel. Med den höga förräntningen på egna kapitalet (ROE) skulle de kanske hållit tillbaka på utdelningen och återinvesterat mer? Är det så att bolaget faktiskt inte kan "svälla" mer? Poängen är att Inditex och Matahari har en lägre utdelningsandel och kanske har lättare att växa.

Missförstå mig rätt. H&M är en "säker" investering och nedsidan borde vara mycket begränsad på sikt. Men jag är inte säker på att de slår index. Eller Inditex för den delen. Och står de verkligen emot en större nedgång när de väger så tungt i index(fonder)? Trots allt ett fint bolag alltså men de passar inte min modell längre. Som ett långsiktigt byrålåde-storbolag så är det i och för sig inte dumt. Sambon har den i sin pensionsportfölj så här gör vi olika :-)

Varför köpa Bonäsudden?
Jag tänker mig att hyresrätter och samhällsfastigheter är riktigt stabilt. Bolaget ger en utdelning på dryga 7 procent på kurs 106. Det är Nordea- och Teliaklass men utan egentliga större risker. Kommer det sämre tider på börsen så har hyresfastigheter historiskt stått emot väldigt bra, se graf på sid 7 i den här broschyren. Bolaget äger ett 20-tal fastigheter i Linköping och hyresintäkterna består av:

• 55% hyresrättslägenheter, mest 2:or
• 37% vårdcentraler, äldreboende, servicehus m.m.
• 8% övrigt, kontor, parkering m.m.

Nackdelen är att de växer mycket långsamt. Utdelningen bör i alla vara kvar på samma nivå, jfr sid 40 i bolagsbeskrivningen. Förhoppningsvis går värdet på bostäderna upp över tid. Säg 7% utdelning och 3% kursuppgång på aktien. Då har du dina 10% per år. En risk är att de har 70% belåningsgrad och att det vid 75% nog blir inställd utdelning, se sid 42 i bolagsbeskrivningen. En smärre bostadskrasch kan alltså leda till inställd utdelning trots att allt är uthyrt (om jag tolkar det rätt).

Till skillnad från Saltängen är insynsägandet i Bonäsudden ganska högt.

Konkurrensfördelar?

Kunderna är privatpersoner för hyresrätterna och kommunen för samhällsfastigheterna. Privatpersoner är trögrörliga och det finns byteskostnader (ett förstahandskontakt är väl hårdvaluta). Hyresregleringen kapar i och för sig en del av "uppsidan" med bostadsbristen. Men kommunerna bör ha rejäla byteskostnader för samhällsfastigheterna, alternativet är väl främst att bygga nytt, och kontrakten förlängs i de allra flesta fall.

Egentligen kan man säga att den stora invandringen gör att efterfrågan på både hyresrätter och samhällsfastigheter ökar och bör vara konstant högt. Kommunerna har med sämre ekonomi också svårare att bygga nytt. Uthyrningsgraden bör därför vara väldigt hög då Bonäsuddens tillgångar kommer vara ännu mer attraktiva i framtiden. En eventuell Ostlänk gör för övrigt Linköping till en särskilt bra plats - om den blir av. Sen verkar det oklart hur bra lösningen blir för just Linköping.

Värdering?
Relativvärderingen ser helt okey ut även om man får tänka på att de andra växer. Bonäsudden handlas till knappa 110% av substansvärdet och till 7% direktavkastning. Wallenstam (hyresrätter) värderas till dryga 150% av substansvärdet och ger 2,2% direktavkastning. Hemfosa (samhällsfastigheter) värderas till 120% av substansvärdet och ger 4,5 procents direktavkastning.

Sverigeportföljens fyra innehav
Jag har ca 10% var i Vitec och eWork och 5% var i Saltängen och Bonäsudden. De två senare är på något sätt en "parkeringsplats" inför sämre år. Sverigeportföljen har två offensiva och två defensiva innehav:

Vitec - offensivt, relativt ocykliskt och låg utdelning
eWork - offensivt, hög utdelning och mer cykliskt 
Saltängen - defensivt, riktigt hög utdelning men en hyresgäst
Bonäsudden - defensivt, hög utdelning och mer diversifierat.

Alla är små bolag. Vitec och eWork är mest spännande men med enbart dem skulle portföljandelen bli hög och defensiva motpoler är inte fel. Bonäsudden passar för övrigt bättre än H&M i min "svenska" portfölj. H&M är ju likt mig ute på exotiska äventyr världen över. Och när vi pratar internationellt så har Bonäsudden koppling till ett litet brittiskt bolag jag kollar på. Undra hur?

Vad tror ni om Sverigeportföljen? Skulle enbart eWork/Vitec vara för risky? Och vad tror ni om Bonäsudden? Och H&M?