Köpa utländska aktier - den verkliga kostnaden?

 

Själv är jag ganska inriktad på utländska aktier som står för hälften av portföljen. En ganska grundläggande fråga är hur mycket ett utlandsköp kostar, och då menar jag alla kostnader och avgifter av olika slag. Kan nog vara värt att kika närmare på... hur dyrt är det att dra utomlands med aktieportföljen?

Förutsättningen är att du i ISK köper en svensk och en utländsk aktie som har 3 procents direktavkastning och du behåller denna 1 år och får en utdelning.

Exempel 1: Köp för 10 000 kr i Hm
Courtage: 39 kr, om man kör med Avanza bas
Totala avgifter: 39 kr
Avgiftsnivå: 0,4 %

Sammantaget ganska låg avgift. Courtaget varierar beroende på vilken förmånsnivå man har hos Avanza och jag fördrar bas, annars är courtaget 99 kr.
  
Exempel 2: Köp för 10 000 kr i McDonalds
Courtage: 14,95 dollar, = 100 kr
Växlingsavgift: 0,25 % = 25kr
Källskatt på utdelningen, utebliven ränta = 45*0,03=1,35 kr*
Insättning av "källskatten" till ISK = 1,35*0,01 = 0,0135 kr*
Total avgift: 126
Avgiftsnivå: 1,26 %

Courtaget är givetvis högre. Avanza tar även ut en växlingsavgift genom en valutaspread på 0,25 % vid köp och försäljning. Lite fult då den inte är så synlig, men kanske att andra banker gör på samma sätt? Som tur är dras ingen växlingsavgift vid utdelning i alla fall.

I och med att 15 procent källskatt dras på utdelningen missar du ränta på de pengarna. Däremot begär du och får tillbaka pengarna senare av skatteverket. Om utdelningen är 300 kr innebär det att du får tillbaka 45 kr cirka 1 år senare. Uteblivna räntan sätter jag till 3 procent, ungefär som ett bra sparkonto. I och med att du får tillbaka det som dragits i källskatten genom deklarationen (dvs utanför ISK:kontot) så ska de även sättas in på ISK:n. Alla nya insättningar till ISK:n beskattas, så detta blir en merkostnad. Jag yxar till med en avgift på 1 %, men vad det blir det aktuella året beror på statslåneräntan. (*uppdatering: här tänkte jag lite tokigt, men effekten är fortfarande försumbar, se kommentarsfältet nedan).

Totalt är avgifterna högre, men inte så farligt mycket ändå. Courtaget och växlingen är engångsavgifter, medan "källskatteffekterna" uppstår varje år. Dock är de inte så höga (handlar om 0,01 procent) så jag kan inte tänka mig att de får någon större effekt ens på längre sikt.

Köper du för cirka 15 000 kommer du ner under 1 procents avgift vilket kan vara ok.

Exempel 3: Köp för 10 000 kr i Rolls-Royce

Courtage: 750 kr (!) på Londonbörsen
Växlingsavgift: 0,25 % = 25kr
Brittisk Stämpelskatt 0,5 % = 50 kr
Minimicourtage London = 8 pund = 90 kr (uppdatering)
Källskatt på utdelningen, utebliven ränta = 45*0,03=1,35 kr*
Insättning av "källskatten" till ISK = 1,35*0,01=0,0135 kr*
Total avgift: 916
Avgiftsnivå: 9,2 %

Det här är bara galet. Ska du köpa på Londonbörsen via Avanza krävs större summor. Alternativa listningar ska undersökas. Avgifterna befinner sig här helt klart i yttersta lyxklassen. Och bilen Rolls-Royce ingår förresten i BMW-koncernen, men roligare att visa en bil än en flygmotor :-) (*uppdatering: här tänkte jag lite tokigt, men effekten är fortfarande försumbar, se kommentarsfältet nedan).

Har jag inte glömt något?

Jo, faktiskt. Är det någon som kan gissa? Börjar på s... nämligen "Spread". Spreaden (skillnaden mellan köp- och säljkurs) kan vara minst lika viktig att titta på som courtaget.

Köper du ett storbolag som Hm är "spreaden" försumbar (köpkurs 241.3 säljkurs 241.4). Men går du ned i bolagsstorlek till t.ex. Atrium Ljungberg så är spreaden mycket större (köp 82.2, sälj 83). Det motsvarar en "köpavgift" på 0,9 %.

Så att köpa Atrium Ljungberg med dagens "spread" blir då ungefär lika dyrt som att köpa McDonalds. Fördelen med större utländska bolag är just att de nästan alltid har en bra spread. Detta resonemang kastar om avgiftsnivån en del om man ser spreaden som en slags "köpavgift".

Så sammanfattningsvis kan man nog säga att:

• Utländska storbolag är dyrare än svenska storbolag, men
• Amerikanska storbolag är i praktiken lika dyra som många svenska mellan- och småbolag med relativt stor spread.
  

Poängen med utländska aktier, varför köpa när det ofta kostar mer?
För att få ner avgifterna bör du alltså endast välja svenska storbolag, eller köra en indexfond. Problemet för mig är att jag bara vill ha bolag med superstabil utdelningshistorik (inga sänkningar!), starka konkurrensfördelar, och spridning på många branscher. Detta gör att många svenska storbolag går bort. Slarvigt uttryckt så finns det bara ett Hm i Sverige, men globalt kan det finnas hundratals "Hm"...

Jag väljer utländska aktier av olika skäl:

• När bolaget har starkare konkurrensfördelar än de svenska. Hellre McD istället för NSP och Johnson & Johnson än Getinge.
• När svenska alternativ saknas inom branschen. Försök köpa någon motsvarighet till Oesteriechische Post, Munich Re eller Blackmores? Omöjligt!
• Bolag med fantastisk historik av av höjda utdelningar. Ta Coca Cola som exempel, risken för sänkning är obefintlig. Hur många sådana svenska bolag finns som höjt utdelningen 50 år i sträck?

Valutarisker och andra risker
Förutom avgifter ska nog valutarisken också nämnas. Sjunker dollarn går t.ex. alla amerikanska innehav ner i värde. Men de blir ju såklart billigare att köpa in också, ifall man tänkt köpa mer. Sett över tid tror jag att valutorna jämnar ut sig, särskilt vid regelbundna inköp. Jag ser också till att sprida på många olika länder och valutor.

För USA så försöker jag välja bolag som har stor del av sina intäkter utanför USA. Visst går kursen går ner om dollarn rasar, men bolagets vinst ökar eftersom eftersom de utländska intäkterna omvandlas till (fler) dollar.

Andra risker kan vara annan redovisningsstandard (t.ex. årsredovisningar) och att länderna inte är lika politiskt stabila som Sverige. Militärkupper eller nationalisering av tillgångarna är inte så trevligt ur ett investeringsperspektiv (inte ur andra perspektiv heller kanske, men låt vara). För t.ex. USA eller Österrike är jag helsäker, men i Sydafrika är riskerna kanske något högre.

Hur ser du på dessa frågor? Går det t.ex. att se "spreaden" som en avgift och håller du med om mina tankar? Avgifterna är rätt konkreta, men när det gäller utländska aktier i stort så handlar det kanske mer om tycke och smak. Ifall inlägget väcker intresse kan jag köra en "del två" med fler marknader och inköpssummor, det här var tänkt för att visa huvuddragen, och få ordning på mina diversifierade tankar:-)