Att investera på väg till jobbet - ny serie

Startar en ny serie, en något nördig sådan, men förhoppningsvis intressant ändå. Tanken är simpel: Från det att jag vaknar tills jag är på jobbet, vilka företag har jag då omedvetet kommit i kontakt med?

Kör med två bolag åt gången för att få lite snurr på det hela.

Jobbar förresten med en ny checklista men den tar lite längre tid än beräknat, så det här inlägget fick gå före...


Vaknar upp i en Svanesäng...
Starten är såklart att jag vaknar, och där börjar vi. Vaknar nämligen upp i en Svane-säng. Bolaget som tillverkar dem är Norskt och heter Ekornes. Bolaget har beskrivits förtjänstfullt av andra bloggare som Defensiven och Spartacus.

Själv är jag inte övertygad om bolagets storhet, då t.ex. andra aktörer är starka på området. IKEA kan t.ex. snart göra bättre sängar och i senaste testen hos testfakta fick de inte med någon säng. Jag ifrågasätter att de kan ta ut ett premiumpris, är de verkligen tillräckligt kända? Själv köpte jag dock en och sover gott. Dock köpte jag den hos MIO och deras nya egna sängar fick bra betyg så det skulle nog bli en sån om jag köpte idag.

Sett till min gamla checklista så uppfyller Ekornes en del men inte alla kriterier. Faller främst grund av på utdelningssäkningarna i närtid, men med min nya checklista kan det gå bra ändå (men bestående konkurrensfördelar är dock fortfarande tveksamt). Måste för övrigt tipsa om www.corporateinformation.com som är en fantastisk sida. En snabb grafisk överblick är värd mycket.

Bild från corporateinformation

 ...och väcks av liten krabat i randiga kläder

Uppvaknande sker i form av en hoppande och skrikande krabat i randiga kläder. Som ni gissar kommer kläderna från Polarn och Pyret. Sett till produkterna är det ett känt varumärke, hög kvalitet och bra på alla sätt. Dock är det inte alls det typ av bolag som jag vill äga eftersom de inte lämnar någon utdelning. Appropå lämna så lämnar senaste årens utveckling också mycket övrigt att önska. Kursen har gått från nästan 70 kr till nästan 0. Att äga aktier kan vara farligt.

Bild från corporateinformation

Hur ser du på dessa bolag? Själv skulle jag inte köpa någon av dem i dagsläget, men det kan ju vara bra investeringar ändå.

Stabila svenska utdelningsaktier - två topplistor!

Tänkte göra ett omtag i Sverige för att gå igenom att jag inte missar några intressanta aktier. Skulle behöva fylla på och letar efter nya kandidater.

Att då gå igenom vilka som inte sänkt utdelningen på 5 och 10 år kan vara en bra start. Är dock öppen för att investera i bolag som faktiskt gjort någon enstaka sänkning, så länge de har en bra utdelningstillväxt ändå (mer om det framöver). Dessa listor är dock "gräddan" av utdelare, de som aldrig sänker.


Detta är ett utkast!
En kraftig friskrivning kan vara på sin plats. Listan ska ses som ett utkast, som jag ändå tänkte kunde vara intressant för andra att se. Om det står utdelning från 2003 så kan de ändå ha delat ut längre än så. Dock ganska bökigt att gå längre tillbaka än vad utmärkta sidan börsdata har uppgifter för, men jag gjort det för vissa bolag. Ordinarie utdelning är det som räknas. Har försökt justera för extrautdelningar, t.ex. hade Axis, Skanska och Skånska-Energi annars inte funnits med.

Kan också nämna att det här inte är några nya tankar utan en slags uppdatering av 4020:s gamla inlägg svenska utdelningseliten.

Är det något bolag du saknar, eller om uppgifter är fel, hojta till! De är till för att kompletteras.

Nåja, nu är det dags för listorna...

Superstabila svenska utdelare - ej sänkt på 10 år

Kommentar: Att mindre bolag som Vitec, BTS group och Skåne-Möllan har hittat hit känns otippat på förhand. Annars mycket storbolag och fastigheter. Notera att inga bankaktier eller skogsbolag återfinns här.

*För Beijer blir det ingen sänkning 2001 om man räknar med en avknoppning, samma med Securitas för 2009 som faktiskt delade ut Loomis.

Stabila svenska utdelare - ej sänkt på 5 år

Kommentar: Att två stycken Bio-bolag tar sig till listan hade jag inte trott. Itab, Skånska Energi och Softronic är också exempel på bolag som inte är så kända för mig. Och oj vad många IT-bolag som tagit sig hit.

Finanskrisen gjorde att många bolag sänkte sin utdelning 2008. Till nästa år så blir det nog comeback för Axfood, Ericson, Handelsbanken, Investor, Lundbergs, NCC, SCA och SEB bland andra.

Fortsättning följer...
Att titta på utdelning kan vara en god start. Jag vill också att bolaget har konkurrensfördelar och goda finanser. Det blir nästa steg att undersöka. Kommer ett inlägg om att bedöma konkurrensfördelar generellt, men lägger ut listorna så länge. Jobbar också med en uppdaterad strategi, och planerar ett inlägg om det inom en hyfsat snar framtid.

Men för att återgå till detta inlägg: Vad säger ni? Har ni några favoriter? Vilka har goda finanser och bestående konkurrensfördelar?

Slutligen får jag önska trevlig söndag!

Säljer nog RSA - men ska bli mer flexibel

Är inte inne i något "utdelningsflyt" för tillfället. RSA är nästa bolag att sänka utdelningen vilket kom som en överraskning. Ambitionen med RSA var att ha en hög men stabil utdelning, som gav ett fint kassaflöde att investera i andra aktier. Jag själv, och experter och analytiker är förvånade. Prognoserna på Morningstar, uppgifterna på 4-traders och allt annat allt var frid och fröjd. Men kan det vara så enkelt att en utdelning på 8-9 % sällan är hållbar? Jfr med Ratos senaste sänkning.

Nåja, nu ser jag några olika vägar att gå vidare:

1. Alltid sälja vid sänkning? Nja...jag börjar tänka om
Ska jag sälja RSA enbart för att de sänkte utdelningen, kombinerat med att den nu är under 5 procent? Känns inte så lockande p.g.a. courtaget. Lärdomen blir att vara extra noggrann vid köp av utländska aktier med högre courtage.

Se t.ex. artikel från dividendgrowthinvestor, som argumenterar för att det oftast är bäst att sälja när en aktie sänker utdelningen. Men det kan ju gå hursomhelst efter en sänkning. T.ex. gick ju Swedbank rätt hyfsat. Den som studerar Firefly ser att utdelningen numera är helt borta.

Åtgärd: Sälj RSA vid lämpligt tillfälle. Risken är stor att det går dåligt i framtiden? Nja, jag tycker inte länge att detta inte är det tyngst vägande skälet...

2. Anta ett mer flexibelt synsätt på utdelningssänkningar? 
Är rätt trött på att sälja vid minsta sänkning och det börjar kännas ganska dumt. Ett enskilt år ska kanske inte få så stort genomslag. Att aldrig sänka är givetvis bäst, men ett bolag med en god 5-årstrend, trots en sänkning, bör väl också kunna accepteras?

Åtgärd: Bli inte stressad över denna sänkning. Hur ser det ut på 5 års sikt? Om de sänker igen, ja DÅ kanske utdelningstillväxten är för dålig. De hade alltså kunnat klara sig men...

3. Bara äga bolag med en "vallgrav"? Och pålitlig ledning?
Att företaget har en stark "vallgrav" är viktigt, särskilt för utländska bolag med dyrare courtage. Utan starka konkurrensfördelar är framtiden mer osäker. Med det synsättet skulle RSA aldrig ha köpts, i alla fall om man kör på Morningstars syn på saken. Tyvärr hittade jag Morningstars research lite för sent. De verkar inte direkt imponerade:

"RSA is a United Kingdom-based insurer that has a substantial international presence. Though it has significant scale, including strong positions in a number of profitable and growing markets, we do not believe the firm benefits from an economic moat. Its scale is dispersed across a number of geographies and business lines, which limits the amount of costs that can be scaled and mutes potential cost advantages. The insurance industry is subject to very intense competition and we do not believe the firm will generate returns that outpace its cost of capital, on average."

Sen kan man tycka att Morningstar är lite snäva. Det är ju inte helt enkelt att starta ett försäkringsbolag, och nog påminner det till viss del om en oligopolmarknad likt bankerna. Men det är ju i och för sig mycket lättare för konsumenter att byta försäkringsbolag än bank. Men företag tror jag inte byter försäkring lika ofta, det är svårare, tar mer tid, och här finns inga jämförelsesiter. Kanske finns ändå skäl att anse att tillräckliga konkurrensfördelar finns, även om inte Morningstar anser det? För företagsförsäkringar och en viss del av konsumentkåren blir ju försäkring en "vana". Inte lika stark som att alltid dricka Cola, eller röka ett visst cigarettmärke, men ändå (Uppdatering: Många företagsförsäkringar upphandlas via mäklare, och då finns knappast någon vallgrav).

Nu till en annan fråga. Ägamintid slår verkligen huvudet på spiken när han konstaterar att ledningen agerat under all kritik. Kan man verkligen ha förtroende för dem, och lita på uttalanden om framtiden, t.ex. att utdelningen ska växa från och med nästa år? Mycket tveksamt! Vet inte hur stora växlar man ska dra på just en sådan här sak, men flera "storägare" är förvånade och har tappat en stor del av förtroendet.

Åtgärd: Sälj på grund av att vallgraven är tveksam och att de har en opålitlig ledning. Dessa två punkter i checklistan är viktiga och stora tveksamheter finns kring båda, särskilt den senare.


Ny förbättrad checklista kommer... 
Efter de senaste inläggen har jag sakta men säkert börjat ifrågasätta den högst enkelspåriga syn jag haft kring utdelningssänkningar. Om syftet är att långt i framtiden kunna leva på utdelningar, spelar då ett års utdelningssänkning verkligen så stor roll? Nej, lite längre horisont och mer fokus på bolagets inneboende kvalitet är viktigare.

Håller på att arbeta om checklistan, och ska köra ett särskilt inlägg kring det.   

Andra lärdomar
Oavsett vilken linje man går på så finns det lärdomar att ta med sig. En hög utdelningsandel är farlig. Likaså kan en hög utdelning i sig vara farlig. Marknaden har prisat in en sänkning, som kanske kommer för eller senare? Sen ska man som sagt inte lita på analytiker. Eller sig själv för den delen! Lite nyttig tillbakaläsning visar att varningssignaler fanns i kommentarerna kring mitt inlägg kring RSA i somras. Antagligen förblindades jag av den höga utdelningen och att Skagen hade köpt.

Nä, nu måste jag höja mitt självförtroende något. Essanelle har i alla fall gått uppåt sedan jag köpte!

Hursomhelst så funderar jag starkt på att sälja RSA, men det ska vara av rätt skäl:-)

Sålde Mekonomen och diverse tankar

Börjar bli lite löjligt och det känns som jag säljer aktier hela tiden. Denna gång har turen kommit till Mekonomen. Något oförväntat (?) så sänkte de sin utdelning från 8 till 7 kr per aktie. Direktavkastningen landar på beskedliga 3 procent. Det gör att jag tar mina pengar och går, och söker lyckan annanstans. Hade direktavkastningen trots sänkningen varit 5 procent så hade jag behållit dem, åtminstone ett tag.

Om vi summerar hittills så har jag sålt dessa..och jag tycker det är lite oflyt faktiskt.

• Ratos. Sänkte för första gången sedan 1990-talet. Trots att de hade pengar i kassan.

• Avanza. Har tidigare aldrig sänkt utdelningen sedan de började dela ut 2003. Denna sänkning var dock väntad.

• Mekonomen. Hade en sänkning 2000, men jag såg den som preskriberad. För mig var denna nya sänkning oväntad.

Samtliga har ju klarat sig igenom finanskrisen men stöter på patrull just i år. Det som stör mig mest är att jag inte alls är så långsiktig som jag vill, men jag tror fortfarande att det är bra att ha tydliga säljregler.

Varför sänkte Mekonomen utdelningen?
Vet inte! Kan det vara så att skulderna tickat iväg lite väl högt? Ska jag vara petig så kunde jag sålt dem redan på grund av hög skuldsättning, men låt gå.

Med ett resultat per aktie för 2012 på nästan 11 kr och kassaflöde på nästan 15 kr per aktie så hade de kunnat upprätthålla utdelningen på 8 kr. Har inte räknat närmare på fritt kassaflöde, men det ser inte ut som någon omöjlighet direkt.

Vad jag lär mig av detta?
Inte bara förmågan att dela ut är viktig, utan man bör titta en extra vända på skuldsättningen. Policyn är också viktig. Bolag som har en tydligare utdelningspolicy, eller ligger på en låg utdelningsandel passar kanske mig bättre. Alltså, inte bara förmågan att dela ut, utan också viljan räknas bland annat.

Ska jag fortsätta med min strategi att sälja utdelningssänkare får jag köra ännu säkrare

Har tänkt göra en lista som visar vilka bolag i Sverige som inte sänkt utdelningen de senaste 5 åren. Om det kan finnas intresse.

Vart ska pengarna gå?
Sitter med en viss kassa även om en del investerades i Johnson & Johnson. Den utdelningen lär inte sänkas under en överskådlig framtid och de har rejäla konkurrensfördelar och en superstabil verksamhet. Hade inte heller så värst mycket läkemedel i portföljen. En mindre post H&M och Telia- aktier kunde jag heller inte motstå att köpa.

Sedan funderar jag vidare och har inte lyckats klura ut något klockrent köp. Är inne på att öka i något befintligt, men det gör inte saken särskilt mycket enklare. Kan det vara utdelningssmällarna som gör mig lite mosig och extra rådvill?

Vad tror ni om:

• Coca Cola? Warren Buffets största innehav.
• Oesterischiche Post? Kan knappast blir tråkigare. Därmed en bra investering:-)?
• Discovery Holdings? Försäkring men riktigt innovativ sådan.
• Woolworths? Australiens ICA äger jag mycket hellre än Hakon Invest.
• Sysco? (en nykomling)

Eller behålla kassan, vem vet när nästa nedgång kommer?

Inget av dem är superbillig, men de har rejäl kvalitet.

Ridley bryter ny mark

På fastighetssidan har det kommit oväntat positiva besked från Ridley. Ett existerande saltfält vid namn Dry Creek nära Adelaide verkar bli tillgänglig för bostadsprojekt eller försäljning. Saltfältet var bundet genom ett kontrakt till 2019 där salt skulle levereras till en närliggande industri. Nu kommer industrin bryta avtalet. Mycket positivt eftersom Ridley borde kompenseras ekonomiskt för avtalsbrott (blir nog en slags förhandling), men framförallt  blir marken tillgänglig i förtid.

Saltfältet ingår inte i försäljningen av Ridleys saltdel, tillsammans med några andra saltfält, framförallt icke-producerande.

Området omfattar 5 000 hektar, och ligger ganska nära Adelaides stadskärna. Och vid vattnet! En studie från 2008-2009 kom fram till att man kunde göra om det hela till 10 000 bostäder (man valde dock att inte gå vidare pga att de var bundna av kontraktet). Ridley har också goda kontakter inom fastighetsbranschen. Frågan är om de kommer att sälja marken eller utveckla bostadsområdet själv? En försäljning kan leda till en saftigt "köttben" i form av extrautdelning, men utvecklandet skulle göra att "fastighetsbenet" av Ridley växer. Undra vilken ben de väljer...

Om ni tycker jag låter ohämmat positiv så är det inget mot den bild som ges på ett Australiensiskt chattforum. Lite "DI börssnack-varning" över det hela, men jag tyckte denna kommentar var bra. Som parantes är Olympic Dam en stor råvarusatsning i närheten av Adelaide som skjutits upp. Delfin Land Lease var de som gjorde förstudien 2008-09.

"I agree about the value proposition on the land. I live in Adelaide and let me tell you this is a significant plot of land 12 Km from CBD and also short distance to port adelaide australian submarine corp and where air warfare destroyers to be built. There are few opportunities like this in Adelaide anymore. Too bad the Olympic Dam development is not underway- the value would be unbelievable.

Delfin Lend Lease will be on the phone to RIC management upon seeing this announcment Im sure.

I recall speaking to a land surveyer a few years back and was told that the undeveloped plot with rezoning and approvals would be worth about 2/3 of RIC's entire market capitalisation today.

I like this company."

Vet inte hur intressant ett Ridley-inlägg är för läsare i allmänhet, antalet svenska aktieägare lär ju vara minst sagt begränsat. Så jag stannar där. Men åtminstone jag gillar kombinationen av stabil verksamhet, hög utdelning och fastighetsutveckling/försäljningar som bonus.

Har H&M en ekonomisk vallgrav?

H&M är ett ganska välanalyserat bolag, men just detta skrivs det inte så mycket om. Tanken med en "vallgrav" är, som tidigare nämnts, att det finns något som skyddar framtida vinster. Med andra ord en bestående fördel som håller konkurrenterna borta från "slottet" eller i alla fall gör en erövring svårare. Håller H&M måttet i detta avseende? Och hur står de sig mot konkurrenten Inditex (Zara-butiker mfl.)

En ovanligt bra och grundläggande artikel från placera.nu om ekonomiska vallgravar hittar du här.

Min spontana syn på H&M:s konkurrensfördelar
Varumärket är en uppenbar fördel, H&M rankas ju bland de starkaste i världen och före Zara. Nackdelen med konkurrensfördelar på "konsumentsidan" är att de måste underhållas och anpassas med tiden. Dagens tonåringar handlar på H&M, men kommer morgondagens tonåringar att göra det? Konsumenterna måste vinnas på nytt. Men nog finns det dragkraft och en suverän organisation så jag är inte orolig i den frågan.

Stordriftsfördelar finns också, men större är inte alltid bättre eller vad man nu säger. Karlssons kläder som köper in 100 st T-shirts kommer dock att få betala mer per tröja än H&M som beställer 1 000 000 tröjor.

Samarbeten med kända modeskapare är också en fördel, men kanske inte bestående och ganska lätt att kopiera. Logistiken, och IT-system är också viktiga. Men knappast något som är unikt för H&M. Eller? Så varumärket är det viktigaste... eller?

Morningstar om H&M
Morningstar är en bra källa till information i dessa frågor, och nu har jag lyckats hitta deras syn. Roligt och utvecklande att se vad de skriver. De anser för övrigt att H&M har en "narrow moat", dvs en smal vallgrav till skillnad från en bred.

"H&M has established relationships with 700 suppliers of products, which differentiates it from its competitors.

H&M is one of the largest global apparel retailers, with the broadest reach across a wide demographic base. The company prides itself on offering fashion and quality at the best price faster than most retailers, with lead times ranging from a few weeks to a few months due to the flexibility its 700 sourcing relationships provides. Although H&M has more than 2,700 locations, we believe international growth can continue at a double-digit pace through at least 2015. Opportunities abound for location expansion in Asia and the Americas, relative to Europe and the Nordic regions, where more than 70% of company sales are currently generated. Overall, we think location growth along with manufacturing relationships will be key to strengthening H&M s scale benefits and protecting its narrow economic moat. We remain concerned that a weak European consumer could affect the full earnings potential of H&M in the near term"

Vad saknas jämfört med mina amatörmässiga tankar? Jo, de betonar inte varumärket särskilt mycket! Är varumärket kanske överskattat som konkurrensfördel?

Morningstar om Inditex
Så här säger de om Inditex. De anser, liksom för HM, att bolaget har en "Narrow moat".

"Inditex's overseas growth and impressive manufacturing capabilities set it apart from competitors.

Inditex is one of the largest global specialty apparel retailers, highly differentiated by its vertically integrated model. Manufacturing capabilities are the key difference for the firm, which allow it to bring designs to stores at a faster pace than its competitors (two weeks versus an industry average of six months) and at lower acquisition costs. Although Inditex already has more than 5,000 locations, we believe international growth will continue at a decent clip in years ahead. Opportunities for location expansion abound in Asia and the Americas, relative to Europe, where nearly 70% of company sales are currently generated. Overall, we think pragmatic location growth, a vertically integrated structure and scale benefits will protect Inditex s narrow economic moat. We remain concerned, however, that weakness in the European consumer could affect the company s full earnings potential in the near term."

Ganska liknande beskrivning väl? Skillnaden är väl att de pratar om "vertically integrated structure", se nedan. Inditex är mycket större men Morningstar anser inte att de har "Wide moat" för det, eller bred vallgrav med andra ord.


En stor skillnad mellan H&M och Inditex
H&M:s modell bygger på att det finns låglöneländer där kläderna tillverkas. Löneinflation förekommer, och det är ju i och för sig bra att arbetarna tjänar med (det är de värda). Inditex tillverkar kläderna i Spanien. På så sätt har de "tjänat" på krisen eftersom Spanska arbetare finns i överflöd och knappast kan begära några saftiga löneökningar.

Är det möjligen en större konkurrensfördel att tillverka kläderna själva? Ifall man satsar på högre kvalitet måste det vara en fördel att ha hela kedjan antar jag. Men H&M satsar ju mer på rent lågpris, och kvaliteten är väl ofta si sådär.

Som Lena Philipson säger... "Jag syr mina egna kläder...". Vilket är mest hållbart på sikt?

Behåller Avanza, men de är på säljlistan

Ratos fick mig att fundera en extra vända på säljstrategier. Inte särskilt oväntat har nu Avanza sänkt sin utdelning. Fortsatt god utdelning och Smålänningen gissade rätt med 8 kr. Min strategi går dock ut på att bara ha bolag som inte sänker sin utdelning de senaste 5 åren, därför hamnar de på säljlistan.

Men ska man sälja bara för att de sänker sin utdelning? Nej, inte ifall de fortsatt har en god utdelning. Har här satt kravet till 5 procents direktavkastning.

Ska också nämna att man kan se detta med försäljning på många sätt. Att titta på företaget är viktigt, och en utdelningssänkare kan ju vara en bra aktie oavsett om utdelningen råkar vara, 0, 5 eller 10 procent efter sänkningen. Tror dock ända att det är bra att ha en enkel strategi att hålla sig vid, och jag är, på gott och ont, fokuserad på utdelning. Och enkel ska strategin vara men inte dum. Att sälja ENBART på grund av en sänkt utdelning kan vara dumt, ifall utdelningen är så hög så att man inte får bättre avkastning på annat håll.

5-procentsregeln tillämpad i Avanzas fall...
Jag behåller aktien så länge jag får 5 procents direktavkastning. Räknat med utdelning på 8 kr så säljer jag om kursen går upp till 161 kr (då är direktavkastningen lägre än 5 procent). Visserligen kanske jag "byter ner mig" och köper en 4-procentare i stil med HM, men det uppvägs av en högre trygghet i den utdelningen. Och skulle Avanza sänka nästa år också så ryker de, oavsett.

Målet är att undvika att köpa utdelningssänkare. Men skulle ett bolag sänka kan de klänga sig fast i min portfölj, åtminstone ett tag. Kraven är då 5 procents direktavkastning och inga fortsatta sänkningar.

Eller så skulle man vara ännu mer pragmatisk: Vad spelar det egentligen för roll om utdelningen är 1,3, 5, 4, 6 kr under 5 år, eller 1, 2, 3, 4, 5 kr under 5 år? Viktigast är kanske att utdelningen sett över längre tid går uppåt? Må vara sant, men så pragmatisk har jag inte blivit än. Att de är beredda att sänka ökar risken för framtida sänkningar, och det ligger något psykologiskt i det hela för mig. Dels får jag rent faktiskt mindre pengar (det gillar jag inte), och de borde kunnat hushålla lite bättre och inte dela ut "för mycket" innan i så fall. En utdelningssänkning kan också vara ett tecken på en sämre framtid för företaget.

Tycker fortfarande att det finns en poäng med att bara välja bolag som undviker att sänka utdelningen. I Sverige finns kanske bara ett 30-tal sådana (beroende på hur lång historik man kräver), men globalt finns ett stort utbud. Och sen kan en utdelningssänkare göra comeback. Har de skött sig i 5 år, så är de välkomna tillbaka i värmen igen.

Bra, dumt eller mittemellan?
Hur ser ni på denna strategi? Är medveten om att ett väl stort fokus är på utdelning, men den här strategin kan åtminstone jag köpa. Knappast genialt på något sätt, men i alla fall inte dumt? Eller ja, det kan kanske diskuteras.

Essanelle - ett framtida klipp?

Har som bekant köpt in en mindre post aktier i Essanelle. De är noterade bland annat i Frankfurt med ticker EHX:FRA.

Vad gör dom?
De driver frisörsalonger med några olika varumärken och koncept. Det ovanliga är att frisörerna är anställda. Inriktningen är såväl lågpris, som mer sofistikerade salonger. Antalet salonger är närmare 700 och de förväntas öppna ett 30-tal per år. I nära anslutning till salongerna finns också försäljning av hårvårdsprodukter.

Några ord om branchen
I Sverige liksom i Tyskland är det väldigt mycket egenföretagare. Sveriges största frisörkedja heter Nikita, har 27 salonger och ägs av Norrmän.

Vissa trender kan man urskilja, i alla fall i USA:

• Fler franchise och företagsägda salonger blir vanligare
• Män besöker hårsalonger i ökad omfattning
• Äldre lägger mer pengar på att hålla sig yngre.

Investeringsmöjligheterna är minst sagt begränsade. Globalt har jag hittat (eller ja, genom artikeln) endast fem bolag. Och då tycker jag Essanelle ser mest intressant ut.

Jag gillar att det är en härligt basal bransch. Såtillvida världen (eller Tyskland ifråga) inte drabbas av en skallighetsexplosion så kommer folk att fortsätta behöva klippa sig. Inte bara en gång, utan gång på gång, det är det fina. Ett växande och återkommande behov alltså. Ett sådant bolag skulle kunna vara "klippt och skuren" för Warren Buffett, då det påminner om Gillette och rakhyvlar. Inte heller är konkurrens från internet att tänka på, så marknaden är och förblir lokal.

Möjligen kan behovet minska  i takt med att antalet hårstrån minskar, något som undertecknad själv drabbats av. För egen del klipper jag mig med hårmaskin men jag har blivit sugen på att besöka en frisör i rent studiesyfte!

Bolaget skulle kunna platsa i någon slags "Särimer-portfölj" (jfr Grisen Särimer som ständigt slaktas) där övriga kandidater ännu inte är klara.

Checklistan
De uppfyller alla 10 punkterna enligt mig. Går inte igenom alla utan tänkte rikta in mig på två möjliga tveksamheter. 

Pålitlig huvudägare?
Begreppet huvudägare är kanske extra viktigt när hela verksamheten kretsar kring huvuden, och att klippa dem. Nej, men allvarligt talat så är det deras främsta konkurrent som äger 90% av aktierna. Lite märkligt kanske, men ska nog tolkas som ett löst samgående och som att man samarbetar istället för att motverka varandra.

Ifall man ska investera i en frisörkedja får man inte vara så kräsen, de fyra andra såg sämre ut:-) Jag väljer att inte "slita mitt hår" på denna punkt.

Starka konkurrensfördelar?
Det spontana intrycket är väl att prispress råder. Små konkurrenter kan också pressa priset genom att använda illegal arbetskraft (något som nämns i årsredovisningen). Generellt så går samhället mot minskande möjligheter till fusk? I alla fall svenska skatteverket tycks bli bättre på att sätta åt folk, använda kassaregister och liknande.

Dessa konkurrensfördelar har jag kunnat hitta, och några förklaras närmare i dokumentet här:

• En större aktör kan ha ett etablerat samarbete med fastighetsbolag och få hitta fina lägen. Bra lägen är en konkurrensfördel som är mycket viktig.
• Lättare att vidareutbilda personalen i t.ex. trender och försäljningsteknik. En mindre kedja har antagligen svårare att hålla sig uppdaterad. Essanelle är mer "cutting edge" om man kan säga så.
• Bättre inköpspriser på hårvårdsprodukter, vilket ger högre marginaler per såld produkt.
• Karriärvägar för de anställda. I princip alla Essanelles mellanchefer har varit på golvet själva.
• Anställda behöver lägga mindre tid på administration och deklaration, ett centralt HR-system sparar tid.
• Kan driva akademier och fånga upp lovande ny personal.

Men som någon var inne på i mitt tidigare inlägg: Beror inte allt på frisören i fråga vem man går till? Jo, i och för sig, men vidareutbildning gör personalen skickligare och många fördelar som jag listade ovan är kopplade till företaget.

Och är det så att frisörer vill vara just fria, och inte tillhöra (eller sitta fast i) en kedja? Många frisörer kanske lockas av just det? Samtidigt finns det väl frisörer som bara vill klippa och ägna minimal tid åt administration och skattegrejer.

En sak jag inte förstår är att de bara tycks köra med Wella och L'Oreal när det kommer till hårvårdsprodukter. Hade det inte varit läge att köra ett eget varumärke och tjäna en extra hacka? Men tanken är kanske att nå de kunder som inte är priskänsliga och då är sådant utbud ett måste antar jag.

Argumentera gärna emot! Kanske finns orsaker till att så många är egenföretagare även om branschen kan komma att omformas på sikt. Och inträdesbarriärerna är inte särskilt höga, det är ju bara att hyra en lokal och börja klippa, typ.


Värdering?
P/E 10, utdelning på 5 procent, och låg skuldsättning. Kassaflödet ser bra ut, och tittar man på 4-traders prognoser för kassaflödet är utvecklingen god. Tycker dock att det är svårare och svårare att värdera bolag, vilket förhoppningsvis beror på att jag kan mer. Anser i alla fall att den inte är övervärderad, även om jag inte har någon klar uppfattning om dess exakta värde.

Några rader i årsredovisningen väckte mitt intresse. Där står att de amorterar goodwill 2013 och 2014. Efter det hoppas jag att vinsten går upp (vilket gör att P/E-talet sjunker), varpå aktien blir snäppet lägre värderad utifrån P/E, och utdelningen kanske också höjs.

Några sista ord...
Omsättningen är ganska dålig vilket är en risk. Själv köpte jag aktien på Frankfurtbörsen och var tvungen att lägga en telefonorder via Avanza. Man får vara noggrann och lägga en rimlig order, och vänta och se ifall den går inom. Att bara köpa första bästa kan bli dyrt. Den finns noterat på flera tyska börser och jag tror det är en gemensam orderläggning om jag förstod Avanza rätt.

Hade förresten tänkt få in några skämt om klippkort, och att att man kan hår-dra det hela. Men det gick inte. Eller ja, tror jag sa "cut". Men den som läst bloggen anar ett inte alltför långsökt tema. För en tid sen skrev jag om tyske professorn Torsten Hens. Att sedan tänka på frisörer är ju ganska självklart. Och hoppas han inte klipper sig hos Essanelle!

Hur ser du på Essanelle och branschen? Är aktien ett klipp? Bör den ha en permanent(ad) plats i en portfölj?

Resultat 2012, något försenat

För 2012 så blev resultatet + 9 procent. Sämre än stockholmsindex, så jag är något besviken. Men sen borde jag ju jämföra mig med ett annat index då jag har så många utländska aktier. Resultatet ska också vägas mot risken. Skulle tro och hoppas att min portfölj står sig bättre vid en rejäl nedgång. På lång sikt så borde effekten av stigande utdelningar också märkas.


Besvikelser

• Avanzas kursutveckling. Sämsta utvecklingen under året, och en sänkning av utdelningen till våren kan nog förväntas också.

• Ratos kursutveckling. Som grädde på moset en kommunicerad utdelningssänkning.

• Hm:s kursutveckling. Som största innehav hade det varit kul om den gått lite bättre. Inditex har ju gått som tåget, liksom Truworths (som jag har i portföljen).

• Den starka svenska kronan som minskade värdet på alla utländska innehav. Några axplock: Sydafrikanska Randen har tappat 10 procent, Dollarn 5 procent, Euron 4 procent, om jag räknat rätt. Samtidigt har allt utländskt blivit billigare att köpa.

Positiva överraskningar

• Famous Brands, Truworths och Discovery Holdings. Min afrikafond räddar helårsresultatet.

• Österikiska posten och Munich Re, två sommarförvärv som stigit rejält.

• En lite märklig detalj är att svenska aktierna gick typ kring nollan i kursutveckling, medan de utländska gick upp med 20 procent. Jag är alltså bättre på att välja utländska aktier än svenska, i alla fall i år! Eller ja, förra året menar jag. Drömmer jag om utlandet för mycket? Lite märkligt hur som helst.

Och några ord om det senaste köpet...

Jag sålde som bekant Ratos, som ju satsar på långsiktiga klipp genom att köpa upp onoterade bolag. Pengarna gick delvis till ett bolag som gör massor av "kortsiktiga klipp" hela tiden. Nämligen Essanelle på Frankfurtbörsen.

Tysklands största frisörkedja tycker jag låter som en rätt säker investering, förutsatt att värderingen inte är för högt uppsatt. Kanske kan man invända att jakten på udda bolag gått för långt, och att det nästan framstår som hårresande. Men verksamheten är lätt att fatta, utan att behöva "saxa" alltför mycket från årsredovisningar. En närmare beskrivning kommer snart!

Sålde Ratos - och tankar kring säljstrategier

Nu är jag ganska petig, men jag har sålt Ratos. Det må vara ett fint inköp som Ratos gör, men jag tycker att Ratos visat något dålig stil mot sina aktieägare. Utdelningspolicyn låg fast enligt senaste delårsrapporten, men ändrades abrupt när man köpte ett stort norskt oljeservicebolag. Förutsägbarheten och pålitligheten för framtida utdelningar är för mig borta.

Jag gillar helt enkelt inte bolag som sänker min utdelning. Lika lite som jag gillar arbetsgivare som sänker min lön, för att köra en drastisk liknelse. Men det är det knappast någon höjdarstrategi att sälja bolag vid besvikelse och negativa överraskningar. Det tar emot och är kanske en dålig modell, som bör ses över...?

Här är mina lärdomar

• Ska jag vara så himla petig och sälja vid utdelningssänkningar? Ja, det är väl inget fel i sak. Men i så fall borde jag nog satsa ännu säkrare!

• Utdelningssänkningar är dock svåra att förutse. Nordea och Carnegie trodde på oförändrad utdelning. Offensiva utdelningspolicyn låg fast enligt Ratos och pengar fanns i kassan. De hade också en extremt bra utdelningshistorik. Just det, historik. Kanske det som är grejen, framtiden är ju som bekant svårare att sia om än det förflutna.

• Ny ledning och ny historik? Lite grämer jag över att jag hoppades så mycket på historiken, nu är det ju en annan person som styr och hon är uppenbarligen inte lika fokuserad på utdelning. Dvs, risken för sänkning kan vara större vid ledningsbyten.

• 4-traders kan ha en poäng. Prognoserna där talade om en mindre minskning. Sånt ska man nog ta på allvar ifall man verkligen vill undvika sänkningar.

• Var extra försiktig med vilka aktier man viktar högt. Jag låg för tungt i Ratos.

Hur sälja Ratos? Direkt eller dra ut på plågan?
Hur? Jo, jag loggar in på på Avanza och trycker på säljknappen. Nähä, det var kanske inte det jag menade... utan mer om man ska ta hela tjuren vid hornen eller stycka den och sälja i omgångar. Inläggen om Ridley har förresten gjort att djurliknelserna börjar bli väl många.
 
Valde att sälja allt under cirka 2 veckors tid. Ett alternativ hade varit t.ex. att sälja 1/5 under fem veckor. Då hade jag minskat risken och inte bara sålt i besvikelse utan något mer övertänkt. Supernördig kan man ju vara och vänta in utdelningen (det är ju först då de sänkt:-) men sådana hårklyverier ägnar jag mig bara åt i tanken.

Sälja under 5 minuter, 5 dagar, 5 veckor eller 5 månader, det är frågan?

Säljtankar överhuvudtaget?
När ska man sälja en aktie då? De försäljningsargument som jag tillämpar idag är när ett bolag...

• Sänker utdelningen. Här är jag hård och säljer allt vid sänkning. En mildare variant skulle vara att tillåta ett snedsteg, men som i andra sammanhang kan förtroendet lätt vara förbrukat. Exempel: Firefly och Ratos
• Är rejält övervärderat. Jämför t.ex. P/E-tal med tillväxttakten och tittar även på pris per kassaflöde. Exempel: Minskade i Famous Brands
• Tappar sina långsiktiga konkurrensfördelar, eller om jag gjort en felbedömning. Skulle jag ägt Nokia hade jag förhoppningsvis sålt av dem i tid, men det är ju lätt att säga i efterhand.
• Bryter mot övriga krav, t.ex. hög skuldsättning, låg avkastning på eget kapital, och det inte bara handlar om tillfälliga överträdelser. Exempel: Skulle jag vara strikt borde Coca Cola ligga i farozonen pga skuldsättning, men det är lite hårt.
• Bättre alternativ finns inom sektorn. Har inte hänt än, men lite motvilligt byter jag bolag om bättre alternativ finns.

När säljer du en aktie? Och skulle du ha sålt Ratos?

Övrigt
Ska knåpa ihop en försenad sammanställning över 2012, men kan avslöja att det blev plus 10 procent. Sämre än Stockholmsbörsen (inklusive utdelningar), men jag försvarar mig med att risken var lägre. Valutorna var inte heller på min sida i år.

Ratospengarna gick till ett tyskt bolag som möjligen kan vara ett klipp, de sysslar i alla fall med "klipp" hela tiden, samt ett amerikanskt bolag som har 88 procent av världsmarknaden för bilspeglar. Dessa bolag kommer jag ge lite reflektioner på framöver:-)

En titt på Ridley: Djurfoder, återvinning och fastigheter

 

Ridley Corporation är en australiensisk "kassako" som jag ägt ett tag och nyligen dubblat i, lagom till julskinkan.

Bolaget är noterat på Sydneybörsen. Courtaget blir via Avanza cirka 400 kr + växling på 0,25 procent. Går inte att köpa i Investeringssparkonto men telefonorder är ett krav. Tidsskillnaden gör att det inte blir i realtid, men omsättningen är så god att det inte blir några problem.
Hittade förresten bolaget genom diverse screeningar via Financial Times, corporateinformation, och en fantastisk fondrapport som gav mig kött på benen.

Vad gör dom?
Ridley har fyra stycken ben, varav saltbenet kommer att "slaktas".

• Produktion av många sorters djurfoder. 
• Djuråtervinning/slakteriavfall
• Fastighetsutveckling
• Utvinning av Salt (försvinner, se nedan)

Ridley har gjort en del affärer på sista tiden. Störst är att saltdelen kommer att säljas för 150 miljoner AUD. De har också köpt en återvinningscentral för djur för 75 miljoner AUD. Resten kommer att användas till förvärv, sänka skulderna, eller ge extrautdelning.

Syftet med att de "skickar saltet" är att renodla och fokusera verksamheten på djurfoderdelen. Djuråtervinningen gör att man får material till sin fodertillverkning. I stort så satsar de på en verksamhet där de har högre marginaler och där hela bolaget har större chans att bli uppköpt.

Deras verksamhet är trist och tråkig och...alldeles underbar
Djurfodret skapas genom att spannmål blandas med andra ingredienser. Foder må ha ett visst lyster över sig, men när det gäller djuråtervinningen är associationerna endast otrevligheter: Usch och fy, skvättande blod, köttkvarnar, aggressiva djurrättsaktivister, och ett illaluktande hopkok. Men, Ridley dödar inga djur, utan de tar hand om den tredjedel eller hälft som slakterierna inte vill ha.

Avskräckande bransch är ett plus. Kan inte tänka mig att slipsnissarna flockas för att besöka en återvinningscentral för djur. Klandrar dem inte för det! En varmkorv är avskräckande när man tänker på innehållet, och återvinningen avser saker som inte ens gick att göra korv av:-)

Men branschen är nödvändig och basal. Kommer människor äta kött/fisk etc? Ja, då behövs djurfoder. Kommer människor äta allt på en ko, gris eller fisk? Nej, knappast. Är det bra att ta hand om det som blir över? Ja, ska man slänga det annars? Var ska de köttbitarna ligga och ruttna? Otrevligt att ta hand, men ännu otrevligare att inte ta hand om dem.

Fastighetsutvecklingen består i att utveckla och sälja gamla saltgruvor och liknande som plötsligt fått ett högt markvärde. Ingen större spänning här heller.

Etiskt är verksamheten kanske inte snövit i alla delar (jfr rubriken ovan), men mer om det nedan.

Konkurrensfördelar?
Skrapar man på ytan har detta småtråkiga bolag riktigt spännande egenskaper. Foderdelen har sina kvarnar strategiskt utplacerade över Australiens vetebälte. Då vete är tungt gör det att transportkostnaderna hålls nere. Större uppfödare kan också välja en och samma leverantör. De har också ett starkt varumärke, lång historik och ett rykte som pålitlig leverantör. Troligen får de bra priser på spannmål eftersom de är en stor köpare.

För återvinningsdelen är fördelarna uppebara. Djurdelar är tunga och transportkostnaden gör att man inte kan frakta dem långt. En jättedjuråtervinningscentral (sorry för det långa ordet) i bra läge får då ett mini-monopol. Det är inte värt att frakta delarna till ett billigare ställe, och ingen lär bygga en större återvinningscentral när minimonopolet redan finns. Allt sammantaget känner jag mig säker på att de inte kommer att "malas ner" av sina konkurrenter. 

Värdering?
Utdelningen är nästan 7 procent. Jag räknar med att den behålls, då de har en jättestor kassa.
P/E-talet är upp mot 18, vilket är hög jämfört med 5-åriga tillväxten på 8 procent.
Skuldsättningsgraden är normalt under 30 procent, men högre innan Saltdelen är slutgiltigt såld.
Return on equity är cirka 10 procent, vilket är något lågt, men saltdelen har lägre marginaler och jag räknar med att det stiger.

Bokfört värde per aktie är strax under 1 AUD, och priset på 1.11 för tillfället. Du får alltså mycket substans för pengarna. Fastighetsdelen kan också ha övervärden jämfört med det bokförda.

Tveksamheter?

• Kan man i framtiden odla kött på biologisk väg, så hela djuruppfödningen hotas? Nja, man har bara lyckats göra någon slags köttfärs hittills, och jag tror inte det förändrar branschen under överskådlig framtid.
• Om vetepriset stiger, går det att föra vidare kostnaderna till kund? Här finns en risk för marginalpress men jag hoppas att starkt varumärke gör att de har en fördel mot konkurrenterna.
• Galna ko sjukan då? Wikipedia skriver om australiensiska marknaden: "The industry gained an advantage after the discovery of BSE (also known as mad cow disease) in Canada, Japan and the United States, as Australia is free of the disease."
• Etiska aspekter, stödjer man inte köttindustrin? Jo, men att tillhandahålla djurfoder kan jag leva med. Att sedan djuren ska ha det bra är en annan fråga. Gärna mer utrymme och humanare behandling, men de måste fortfarande äta något gott och nyttigt. Även om jag skulle vara kritisk mot skolsystemet så är skolmaten en annan fråga, för att köra en långsökt liknelse.
• Etiken för återvinningscentralen är något knepigare, men som tidigare nämnt så måste det som inte slakterierna vill ha tas hand om. Tveksamheten gäller om djurfoder för t.ex. grisar innehåller substanser från grisar (blir ju någon slags kannibalism i så fall). Gissar inte det, men har ställt några kontrollfrågor till Ridley, hittills utan svar. För övrigt kommer antagligen EU att tillåta benmjöl i djurfoder i framtiden.
• Risk för torka, översvämningar och diverse andra katastrofer (NY PUNKT).

En "grym" sammanfattning
Ridley är ett grymt bolag helt enkelt! Grymt för att det bland annat handlar om grisar (grymt sa grisen), en grym bransch om vi inkluderar slakterier, grymt tråkig verksamhet, men förhoppningsvis en grymt säker investering.

Jämför gärna med Telia. Ridley ger lika hög direktavkastning men har färre konkurrenter och starkare konkurrensfördelar. Branschen växer också, utan större risk för ny teknologi som kan ställer allt på ända. Djuruppfödning och djuråtervinning har människan hållit på med i tusentals år, mobiltelefoner något kortare. Likheten gäller väl samarbetet med "diktaturer" ifall man ser djuren som ofria varelser.

Bloggen med topplista, och några populära inlägg

Bloggen har hamnat på plats 3 i Cisions topplista för ekonomibloggar. Känns roligt, och förhoppningsvis droppar några fler läsare in!

Stort tack för alla kommentarer under året! Det är det som "gör" bloggen, och ger inspiration till att skriva. För egen del kommer eventuell uppmärksamhet inte att ändra särskilt mycket. Jag kör på med att skriva det som jag själv tycker är intressant, ibland blir det läsvärt för en större krets, och ibland inte. Det är som sagt diskussionerna som är grejen!


Bakgrund och strategi
En liten summering kan ändå vara på sin plats för eventuella nytillkomna "tittare".  Att jag är en 36-årig jurist i försäkringsbranschen är redan känt. Började blogga för ett drygt år sedan, och inriktningen är utdelningsaktier. Har hållit på med aktier i 10 år och utdelningsaktier i 4 år. Utländska aktier har blivit en särskild nisch då nästan 60 procent av mina innehav finns i utlandet.

Strategin går i korthet ut på att kvalitetsbolag så billigt som möjligt och sedan håva in stigande utdelningar. Detta låter simpelt men är svårare än man kan tro. De bolag jag är ute efter ska ha:

• En enkel verksamhet
• Bra historik
• Goda finanser
• Stigande utdelning
• Starka konkurrensfördelar

Hela portföljen ser du i denna länk. Och närmare beskrivning av strategin finns här.


Populära inlägg under 2012 

Kontotyper och avgifter
Köpa svenskt och utländsk i ISK, KF eller vanlig depå?
Denna är mest läst, gav upphov till stor diskussion och tycks ha fyllt sitt syfte.

Utlandshandel - Nordea mörkar avgifter
Att skälla på Nordea är kanske inte unikt, men i detta fall var det högst berättigat. Att få svaret: "Det finns en avgift men vi talar inte om hur stor den är..." är ett upprörande dåligt svar. Har faktiskt fortfarande efter tre månader inte fått något svar från deras kundombudsman. Dåligt!

Få tillbaka utländsk källskatt, skillnader mellan ISK och Kapitalförsäkring
Ett populärt inlägg som skrevs för att reda ut vissa skillnader.


Bolagsanalyser
Analys av Munich Re
Att ett halvtråkigt tyskt försäkringsbolag är mest lästa analysen kanske säger något om läsarna, men kanske ännu mer om mig själv:-)

Analys av Österrikiska Posten
Ett typexempel på ett bolag som jag vill äga. Tråkigt, stabilt och underskattat.

Analys av Skåne-Möllan
Jo, jag kan titta på Svenska aktier också:-)


Investeringsstrategi i stort
Tankar om att slå index och att överskatta sin förmåga
Detta inlägg är jag nog mest nöjd med tillsammans med inlägget om diversifiering nedan, även om jag nu kanske överskattar mig själv:-) Härligt med många kommentarer och diskussion.

Ett slag för diversifiering - eller så har jag svårt att fokusera?
Ja, det här var också ett ämne som ledde till intressanta diskussioner. Hur många ägg ska man lägga i korgen? Ja, bland annat beror det på hur stor korgen är.


Slutligen vill jag passa på att önska god jul och gott nytt år!

Fina utsikter för Atrium Ljungberg

Rubriken är mer mångbottnad än vad man först kan tro. Nya Slussens detaljplan har nyligen upphävts. Och Glashuset vid Slussen har därigenom ökat sina chanser att behålla sin sjöutsikt.

Så här skriver SvD i följande länk: "Vilka är vinnarna så här långt? Först och främst fastighetsbolaget Atrium Ljungberg som lyckas försvara sin sjöutsikt och värdet för Glashuset..."
Nu är frågan inte slutligt avgjord, men chanserna är högre att Glashuset får behålla sitt värde.

Atrium Ljungberg är en doldis som jag gillar:

• Som utdelningsaktie har den verkligen levererat. Aktien är med i Svenska utdelningseliten och är alltså en av de som höjt utdelningen flest år i sträck
• Atrium sköter hela kedjan, från byggrätter, projektering och byggande till förvaltning.
• De är koncentrerade till Storstäder som Stockholm och Uppsala
• Lägena är attraktiva, t.ex. PUB-huset, Sickla och Norra Stationsområdet. Särskilt Sickla kan jag tänka mig ökar i värde när Hammarby sjöstad bebyggs och kommer närmare. Marken måste bli mer värd i takt med att stadskärnan växer, och i framtiden kan Tunnelbana höja värdet ytterligare
• Relativt låg belåning
• Tråkigt namn som för tankarna till skadedrabbade fotbollsspelare (vid namn Fredrik) och diverse grundämnen (t.ex. Natrium)
• Kvinnlig VD, vilket det annars finns för få av. 

En tveksamhet i min checklista är bestående konkurrensfördelar. Sådan är svåra att applicera rakt av på ett fastighetsbolag. Möjligen är läget på fastigheterna en fördel, samt att de har hela byggkedjan, vilket i och för sig går att kopiera. Läget är ju i och för sig alltid ett slags mini-monopol (ingen annan får ju riva, eller bygga till på höjden:-) men nu börjar det bli fånigt.

Andra fastighetsbolag jag funderat på är Wallenstam och Hufvudstaden. Gillar dock inte Wallenstams satsning på vindkraft, här kan man ju tala om "motvind" när en bransch behöver subventioner för att överleva. Med tanke på myran i loggan så borde de hålla sig på marken. Eller är det möjligen en flygmyra eller en (misslyckad) geting det föreställer? Hufvudstadens går bort eftersom värderlingen är för hög i förhållande till egna kapitalet för att jag ska vara intresserad.

Hur ser du på fastighetsbranschen? Och har du några tankar om Atrium Ljungberg eller Wallenstam?

Ska för övrigt skriva ett utförligare inlägg om Ridley, men har inte blivit klar än. Kan nog bli en slags julklapp, i alla fall till de läsare som äter annat än vegetarisk julmat:-)

Sålde Betsson, köpte ett slakteri för pengarna

Jag sålde Betsson under veckan. Orsaken är de bristande konkurrensfördelar jag varit inne i på i ett tidigare inlägg. Betsson saknar en ekonomisk vallgrav vilket gör framtida vinster osäkra, och konkurrensen är mördande. Visst har Betsson lyckats historiskt men jag frågar mig, närmast poetiskt: var finns den krok som man ska hänga upp framtida vinster på?

På krokar kan man förresten hänga upp döda djur. Ingen vidare lyckad övergång... men Betsson-pengarna har faktiskt delvis gått till att öka i australiensiska Ridley. Och Ridley har nyligen köpt ett "jätteslakteri" för en halv miljard kronor, som tar till vara på de delar som inte kan ätas. En slags återvinningscentral för döda djur med andra ord. På engelska kallas det "rendering". Absurt nog ingår det som utvinns från de döda djuren som en ingrediens i djurfoder, som är Ridleys huvudsakliga verksamhet efter att Salt-delen försvinner från bolaget. Något slags kretslopp blir det alltså, även om min aptit för kött minskade när jag läste in mig på affären.

Ridley ska jag beskriva närmare i ett inlägg framöver, men låt mig säga så här. De har rejäla konkurrensfördelar, och återvinningscentralen blir i praktiken ett mini-monopol. Djur väger mycket i förhållande till sitt värde, så man tjänar inte på att frakta dem långt.

Hur sjukt är det förresten inte att investera i en sådan verksamhet? Waste management är en sak, men för djur, ja då talar vi udda verksamhet. Men branschen är faktiskt lika gammal som slakteribranschen, vilket ju är logiskt. Och att ta vara på allt är ju smart på sitt sätt. Inser dock att eventuella djurälskare kan avskräckas av temat, och vanliga läsare för den delen. Men vissa risker får man ta.

Frågan är om Ridley eller Betsson är mest oetiskt? Indirekt stödjer jag ju köttbranschen, men det gör jag ju ännu mer när jag mumsar på en köttbit. Så länge det inte är kursen som slaktas ska man kanske vara nöjd :-)

Övriga delar av Betsson-pengarna gick till en sista minuten IPS-insättning i Avanza Zero och en ytterst liten "krigskassa", dvs kontanter att slänga in vid tillfälle. Krigskassans storlek leder närmast tankarna till det Ango-Zanzibariska kriget, som är världshistoriens kortaste!

Avanza och investering utifrån kvalitetsindex

Fortsätter med temat index, men nu handlar det inte om indexfonder. Svenskt kvalitetsindex är en kul webbplats som mäter kundnöjdhet inom en rad olika områden. Senaste mätningen gäller sparande, där bland annat Avanza återfinns.

Avanzas resultat i senaste rapporten
Jag börjar med ett citat därifrån: 

"Avanza och Handelsbanken lyckas på ett bra sätt matcha sina kunders efterfrågan på sparprodukter och service. Avanzakunden bedömer bolagets produktkvalitet som mycket hög och efterfrågar en hög kvalitet på infrastruktur och teknik. Handelsbanken utmärker sig genom en hög upplevd servicekvalitet och engagerad personal."

Måste säga att det stämmer ganska bra med min egna erfarenhet, i alla fall för Avanza och Nordea. Och så här ser det ut när det kommer till en graf:

Sett ur ett investeringsperspektiv tycker jag Avanza och Handelsbanken är kloka investeringar. Varför då? Jo, nöjda och lojala kunder är som en ständigt pågående reklamkampanj. Och om kunderna inte skulle vara lojala så tyder det på att inlåsningseffekten och konkurrensfördelarna är lägre. Framtida vinster borde vara osäkrare ju fler som är faktiskt är beredda att byta bank.

Att undersöka hur bolagen ligger till i kvalitetsmätningar blir lite som att använda "Lynchning" eller investering utifrån kundupplevelse, som Aktieingenjören är inne på. Det handlar inte om att lyncha dåliga företag utan det är en referens till Peter Lynch.

Mätningar finns på fler områden
Här återfinns Axfood, som inte får något lysande resultat, utan ICA är i topp.

Här återfinns Telia, som ligger ganska bra till, även om de tappar till konkurrenterna.

Här återfinns Fortum som generellt får generellt riktigt dåligt betyg.

Som överkurs finns faktiskt mätningar i fler länder, för den som orkar.


Mer tankar om Avanza
Jag tycker att Nordnet gjort ett fynd i att anställa Günter Mårdner. Avanzas sparekonom Claes Hemberg får svårt att synas lika mycket, då Mårdner i mitt tycke lyckas förena det mesta: lugn, saklighet, aggressivitet... och allt med bra timing. De båda möttes i en duell i Svd och vem gick vinnande ur den? Båda skötte sig fint, men jag måste motvilligt säga att jag hellre skulle se Mårdner som president än Hemberg. Allt som oftast är Hembergs svar på en fråga något av följande: 1. Tillväxtfonder. X. Breda tillväxtfonder 2. Billiga tillväxtfonder.

Bild från corporate information

Funderar även på hur Avanzas utdelning kommer att bli nästa år. En oförändrad utdelning känns väldigt optimistiskt, och jag befarar en större sänkning. Det mesta tyder på det, eller vad sägs om kursras, ny VD, kraftigt sänkt vinst och förändrade vinstmål? Dock är en bibehållen utdelning åtminstone teoretisk möjlig. I senaste rapporten ser man att det maximala utrymme som finns tillgängligt för utdelning och återköp av egna aktier är 16 kr per aktie. Och förra året delades 10 kr per aktie ut.

Vad tror du? Är kvalitetsindex intressant för en investerare? Är Günter ett hot mot Avanza? Och blir det en utdelningssänkning?