Hur gör du när nergången kommer?

En ganska simpel fråga som kanske blir mer och mer aktuell är hur man ska agera om en större nedgång kommer. Just nu är det väldigt lätt att säga att man ska sitta still i båten. Sen är frågan hur det känns och hur man faktiskt agerar om - eller snarare när - börsen går ned med 10, 20 eller 30 procent.

I dessa tider när ekonomibloggar växer fram som svampar ur jorden och alla nyintroduktioner övertecknas, ja då är det värt att komma ihåg att: 

...efter solsken kommer värsta regnet, som det heter på schlagerspråk.

Lek t.ex. med tanken att eurokrisen blossar upp, en pandemi kommer dragandes eller att Rysslands "krimserie" får fler avsnitt.  

Min strategi - sitt still på stranden
I princip är jag fullinvesterad hela tiden. Utdelningar och nysparande kan dock läggas på hög om jag tycker att börsen ser övervärderad ut, eller mer korrekt uttryckt: om jag inte hittar något köpvärt bolag. Jag försöker att titta på bolagen och ignorera "bruset". Kanske är man inne på placera, di för ofta och lyssnar på för många börs- och sparpoddar... och går på för många ekonomiprat (haha)? Inget ont om något av detta, men ju mer insatt och insyltad man blir, desto svårare kan det bli att strunta i bruset och ryckas med?

Varför fullinvesterad konstant då? Jo, största risken sett över tid är att stå utanför marknaden. Det handlar egentligen inte om att regn följs av solsken i ett evigt kretslopp, utan en situation där antalet soltimmar konstant ökar (i alla fall historiskt). Lika bra att sitta still i solstolen även när det regnar. Visst vore det optimalt att ibland packa ihop stolen och röra sig mot ett solarium (hedgefond?!) men det blir ryckigt och svårt att slappna av. För hur ser horisonten ut? Kände jag en droppe? Och redan när du packat ihop stolen och begett dig bort från stranden kanske solen skiner igen.

Min defensiva portfölj hoppas jag också gör de negativa perioderna lättare att uthärda. Om index faller 30% men egna portföljen (åtminstone i teorin) går ner med 15% så är det inte lika jobbigt.  

Andra strategier?

Att gå ur marknaden eller bolagen när det är dyrt och sedan gå in när det rasat är en god idé. Tyvärr kan det vara svårt i praktiken. Som det brukar sägas så kräver det två korrekta beslut, gå ut i rätt tid och gå in i rätt tid. Definitivt alldeles för svårt för mig! Att hitta bra bolag som kommer att fortsätta vara bra och förbättras är en sak, men fråga mig inte hur börsen eller kursen kommer att gå. 

Senaste ekonomipratet diskuterades några andra strategier och varianter. Bland annat nämndes att man kan ha sin portfölj på t.ex. 10-talet bolag konstant. Men att sedan hedga portföljen vid nedgång och t.ex. skaffa en "krockkudde" av bear-certifikat. D.v.s. att man lägger in något moment som går upp om börsen går ner, för att kompensera att portföljen går ner - och vips så har man skyddat sitt kapital. 

Min lilla invändning är att det kostar i form av avgifter och att det är extremt svårt att veta när nedgången kommer, i alla fall för mig. Lite som att försöka fånga en fluga. Sen förstod jag nog inte till fullo modellen, vilket inte berodde på förklaringen utan min egna brist på egen erfarenhet och sömn :-). 

Synpunkter?

Hur agerar du när nedgången i portföljen kommer? Gör du något för att försöka parera? Och hur "agerar" du mentalt, är du oberörd eller inte?

Själv hoppas jag... peppar peppar... att jag fortsätter den linje jag är inne på avsett hur börsen väljer att gå i stort.

Sälja Skåne-möllan, bloggetik och snart ekonomiprat

Skåne-Möllan är ett gammalt favoritbolag som jag vill skriva några rader om innan jag eventuellt säljer. Kan vara så att jag missbedömt dem. I korta drag ifrågasätter jag styrkan i deras konkurrensfördelar och rimligheten i värderingen.

Goda finanser? Ja, stor kassa.
Hög eller växande utdelning? Ja, hög.
Starka konkurrensfördelar? Nja?
Rimlig värdering: Nja?

Konkurrensfördelar - bara till viss del
Nog har Skåne-Möllan något unikt. Men till 90% är det vanlig kvarnverksamhet vi talar om, och där är konkurrensen hård. Deras nischprodukter står bara för cirka 10% av intäkterna. Här finns skäl att vara lite orolig eftersom mjölmalande säkert behövs, men varför i Sverige? Visst ökar transportkostnaderna men om kronan är stark är det säkert lönsamt att lägga ut malandet i ett låglöneland. Jfr med vad som sägs i årsredovisningen för 2013:

Importen av mjölbaserade livsmedel, ofta som detaljhandelns egna  varumärken har ökat i takt med att vår valuta har  stärkts på senare år 

Förhandlingspositionen är väl knappast optimal då "motparterna" är starka kunder som ICA, Nestle etc.

Specialmjölerna då? Jo, här finns något unikt. Men unika produkter är inte samma sak som starka konkurrensfördelar. De måste kunna ta bra betalt för att det ska vara värt något. Om jag t.ex. får patent på en hästsko som tillverkas av återvunna tuggummin är den nog unik, men vad hjälper det? Jag är tveksam till om specialmjölerna har tillräcklig marginal (redovisas inte!) och om efterfrågan är tillräckligt stor på dessa visserligen unika produkter. Transportkostnaderna gör säkert sitt också.

Beroende av råvarupriser (lågt vetepris), flertalet starka kunder (ICA, Nestle etc) tycker jag gör att det hela inte ser särskilt starkt ut. Överhuvudtaget beror resultatet för ett enskilt år mycket på hur vetepriset låg när de köpte in råvarorna. Och när de uttryckligen nämner att prishöjningar inte kan föras vidare till kund är det svårt att argumentera för att de har någon "pricing power".

Något mer då? Jo, lågkostnadsproducent skulle de kunna vara med hänsyn till sin unika specialkvarn eftersom mindre energi förbrukas. Men tyvärr har någon sådan fördel knappats synts i resultatet hittills.

Värdering, nja
Kruxet är att de investerat massor för tillväxt i form av nya kvarnen men istället har resultatet minskat. Detta är oroande. Hur mycket hade det minskat om nya kvarnen inte byggts?

Nästan 5% direktavkastning kring kursen 300 är bra, men vad mer kan man få? Högt P/E tal och ett bolag som åtminstone för tillfället saknar tillväxt räcker knappast. Tar man Telia som exempel ligger vinsten still men du har högre utdelning, och lägre P/E-tal. Ok, sämre fritt kassaflöde kanske beroende på hur man räknar. Men poängen är - Skåne-Möllan är prissatt efter tillväxt men de minskar. Tillfälligt? Jag är inte så säker.

Man kan argumentera för att dåliga resultatet 2013 beror på högt vetepris och att de är tillbaka i sitt normalläge redan i år, se t.ex. denna analys från Mangold.

Summering
Lutar åt att sälja Skåne-Möllan men det är ingen panik, snart är det ju utdelning också. Problemet är att även om vinsten 2014 återgår till normala (och 2013 var ett undantag) så är P/E-talet inte lågt och jag skulle gärna se att de bevisar sina konkurrensfördelar tydligare än nu.

Som ni kanske märker är jag sen på gröten, eller snarare sist till kvarn, för bloggrannarna Aktiefokus (Martin) och Rullstolsinvestereraren har redan sålt sina aktier.

Vad anser du om Skåne-Möllan?

Bloggetik
Inlägget går nu över på ett närbesläktat ämne, nämligen bloggetik.

I vilka fall bör man i förhand tala om något man gör? Ja, om man varit väldigt positivt inställd och sedan ev ska sälja är det väl schysst (läs Skåne-Möllan). Jag försöker konsekvent vara öppen med de affärer jag gör men talar oftast i efterhand om vad jag gjort. Ganska dumt egentligen eftersom jag får så smarta kommentarer, och borde agera utifrån dem :-)

Hur gör ni andra bloggare? Jag försöker köra med öppenhet och när det känns fel att inte göra det - så flaggar jag i förhand hur jag ev. kommer att göra.

Ska nog också nämna den klassiska friskrivningen att allt sker på egen risk. Men jag sitter i alla fall i samma båt som ni. Har jag t.ex. missbedömt en kanadensiskt sjukvårdsaktie (vilket jag inte hoppas!) så är jag med i kursfallet, självfallet. Men tusan vad lätt det är att gå miste ibland.

Har nu lagt upp portföljen till höger i bloggen, men ska försöka hitta något smartare sätt så att förändringarna är lättare att se.

Ifall jag inte varit tydlig med det innan så vet ni kanske att jag har ett samarbete med Avanza. Jag är en av de åtta bloggar som de samarbetar med. Jag får trafik via dem, lite lägre courtage och börsveckan, men länkar i gengäld bolagsnamn till Avanza när så är lämpligt. Se även denna diskussion hos Lundaluppen.

Vad anser ni är oetiskt när det gäller bloggande? Och om ni anser att jag gör något fel, säg gärna till!

Ekonomiprat nu på onsdag!
Jag får det till 27 personer anmälda inklusive undertecknad. Finns alltså 3 platser kvar. Jag vet att konkurrensen är hård, Sparpodden och Bättre börs går samtidigt. Men de kan ju ses i efterhand! Ekonomiprat spelas (ännu?) inte in även om många dialoger och tankegångar sätter ett tydligt avtryck på åtminstone min näthinna, eller vad man säger.

Och är det några avhopp, säg gärna till innan. Hoppas vi ses där och att platserna fylls!

Omdisponeringar: Utländska aktier i KF istället för ISK

Rubriken kommer knappast som en överraskning för de som läste förra veckans inlägg. För att knäppa skatteverket på nästan - på ett lagligt sätt - har jag flyttat mina utländska aktier till kapitalförsäkring (KF) istället för ISK. Flyttat är fel ord eftersom jag måste sälja, göra en överföring, och sedan köpa tillbaka.

Principen blir nu väldigt enkel för mig: Svenska aktier i ISK och utländska aktier i KF.

Visst finns vanlig depå med som ett alternativ men det går bort. 30% skatt på utdelningar är inte bra när jag satsar på utdelningar. Reavinstskatt är inte heller bra. Och jag gillar verkligen inte deklarationsbestyr. Återbetalningsgraden av utländsk källskatt för Avanzakunder har också hittills varit god. Både för 2010 och 2011 har den i princip varit 100%. Nackdelen är att den kommer två år i efterskott, istället för ett år i efterskott som ISK, dvs något "ränta-på-ränta effekt" blir det. Men smidigt är det!

Max 500 kr källskatteavdrag i ISK - går att komma runt?
Som framgick av tidigare inlägg finns en begränsning i avdrag på 500 kr om man har underskott av kapital. En klurig läsare påpekade att ränteutgifterna för ett gemensamt bolån kan omfördelas, för att minska sitt eget underskott av kapital. Några olika alternativ finns alltså för att åtgärda problemet:

• Öka inkomsten av kapital, t.ex. sätta in pengar på räntekonto, eller sälja aktier från vanlig aktiedepå med vinst. 
• Fördela om ränteutgifterna om man har gemensamt lån, och på så sätt minska ditt eget underskott av kapital. Du måste dock fortfarande ha ett överskott att göra avdrag ifrån. Saknar du överskott (eller om det är mindre än 500 kr) så stannar avdragsmöjligheten på 500 kr. I alla fall enligt muntliga uppgifter från skatteverket - skriftliga informationen är svårtydd.

Jag vill att deklarationen ska ske med automatik och inte heller orsaka deklarationsbesvär för sambon. Kör därför med KF för allt utländskt för att det är väldigt smidigt när väl "flyttböket" är avklarat. Tar alltså en engångskostnad för att slippa krångel i framtiden.

Nackdelar med en kapitalförsäkring?
Visst finns en - förhoppningsvis endast hypotetisk - risk med en kapitalförsäkring eftersom den inte omfattas av insättningsgarantin eller investerarskyddet. Men man kan inte oroa sig för allt. Jo man kan, men då har man inget liv! Sannolikheten att Avanza skulle gå omkull bedömer jag som extremt liten, de har ju inte bolån, förutom till private-banking kunder, och då med hög säkerhet. Sen finns ju diverse säkerhetsventiler, läs mer här.

Investerarskyddet är också begränsat till 250 000 kr. Har du t.ex. 550 000 kr måste du ändå dela upp beloppet i tre banker för att få fullt skydd. En praktisk nackdel med KF är att du måste se till att ha pengar på kontot eftersom avgiften dras av banken istället för att skötas via deklarationen.

Genomförda omdisponeringar
En "flytt" från ISK till KF innebär en försäljning i ISK, överföring till KF och tillbakaköp i KF. Till viss del blir det ett nytt investeringsbeslut. Därför bra att öka eller minska medans jag betalar ett courtage för "återköpet".Tyvärr blir det kostsamt med courtage, valutaavgifter, insättningsskatt etc. Men det får jag ta.

Timingen kan vara värd att tänka på för det gäller att bevaka brytpunkterna för skatt. ISK tas ut varje kvartal men KF halvårsvis. Tror att optimala tillfället att byta är efter att 3:e kvartalets brytpunkt har varit i ISK:n. Men är man redan uppe i 500 kr källskatt för årets utdelningar så är det dumt att plussa på utdelningarna i ISK ytterligare och då kan det vara värt att byta tidigare.


Flesta bolagen oförändrade 
Coca-Cola, Exxon Mobil, Johnson&Johnson och Northwest healthcare reit vill jag äga i samma andel som tidigare. Ökade ändå smått i de flesta när jag ändå köpte.

Minskade i Clarkson plc
P/E över 30 lockar spontant inte. Däremot är ju P/E ett trubbigt mått och en ögonblicksbild. Vilket "E" (earnings) pratar vi om? Är vinsterna tillfälligt nedtryckta åker ju P/E-talet upp. Sett till 4-traders kan man säga att du betalar ca 20 gånger 2014 års vinst. Och på grund av lågt underhålls-capex är fria kassaflödet högt, och de har dessutom en nettokassa. Hursomhelst är det ett fantastiskt bolag så jag köpte tillbaka, men passade på att minska från 6 % till 4 % av portföljen.

En kul detalj är att de faktiskt gått in i Sverige. För den intresserade rekommenderar jag denna artikel som handlar om köpet av en Uppsalabaserad skeppsmäklare.

Ökade i Munich Re och Österrikiska Posten
Hade för lite i dem och passade på att öka när jag ändå är där och betalar ett courtage för återköpet. Nu har de knappt 5 % var i båda två. Får nog stanna här, annars blir inlägget på tok för långt...

Hur gör du?
Hur gör du med utländska aktier, går du också över till KF? Eller skriver du över räntekostnaderna om du har gemensamt lån? Och tror du att minskningarna och ökningarna var rätt beslut? Just Clarkson var svårt, för när blir ett högkvalitativt bolag för dyrt? En av de "eviga" frågorna inom aktieinvestering :-)

Varning för utländska utdelningsaktier i ISK - problem med källskatten

Principen är att man har rätt att få tillbaka utländsk källskatt på utdelningar i sin egen deklaration. Utländska källskatten är oftast 15 procent. Om du t.ex. skulle få 100 kr i utdelning från McDonaldsaktier så tog USA 15 kr. Dessa 15 kr kan du sedan ta upp i din deklaration och få avdrag för, eller ja, det görs automatiskt.

Har nu blivit varse om att det finns en något märklig begränsning för hur mycket utländsk källskatt man kan få tillbaka. Gränsen är tydligen 500 kr om man har inte har "överskott av kapital". Och har du bolån så gör ränteutgifterna ju att du i 9 fall av 10 att du får underskott av kapital, om jag tänker rätt.

Vi tar ett exempel som illustrerar problemet:

Rike Richard har bolån men lyckas ändå köpa aktier för 300 000 kr och väljer 50 procent H&M och 50 procent Coca-Cola. På Coca-Cola utdelningen dras 15 procents källskatt av USA och den borde han väl kunna få tillbaka fult ut i den svenska deklarationen? Nej, inte alls säkert...!

Schablonskatten är 0,627 procent för ISK i år, se länk här. Alltså blir avgiften för hela ISK:n ungefär 1881 kr utifrån värdet på 300 000 kr. Mer än så kan man inte få avdrag för när det gäller källskatten, och det är ju rimligt (se frågor och svar nedan). Men det är tydligen inte enda begränsningen, utan det finns en annan regel:

Har du inte överskott av kapital får du inte större avdrag än än 500 kr för den utländska källskatten

I Coca-Cola fallet blir utdelningen för Coca-Cola cirka 4 500 kr med 3 procents direktavkastning. Utländska källskatten är 15 procent vilket då blir 675 kr. Här får alltså Richard inte avdrag för hela källskatten om han inte har "överskott av kapital". Ju mer han köper i Coca-Cola, eller ju högre utdelningen blir, desto högre blir den effektiva skatten på utdelningen. Visst får man behålla 85 procent men frågan är hur mycket mer uppemot 100 procent man får tillbaka.

Rikemansproblem ja? Men det kan snabbt bli aktuellt om du övervägande satsar på utländska högutdelare, satsar större summor, eller om källskatten är högre än de 15 procent som är normalt.

Dålig info hos Skatteverket?
Jag tycker inte Skatteverkets information är särskilt tydlig. Se t.ex. denna fråga och svar där begränsningen enbart gäller schablonskatten för ISK. Något vilseledande att inte tala om att det i praktiken ofta finns ett tak på 500 kr tycker jag!

Begränsningen på 500 kr nämns väldigt kortfattat här (mitten av sidan) men inte i ett mer utförligt dokument. Och inte heller i dags att deklarera.

Ok, tänker jag efter kanske det på något sätt är logiskt så att det ska finnas något att göra avdrag emot (d.v.s. ett överskott). Men tusan, förra årets deklaration hamnade jag under 500 kr i avdrag så jag trodde allt var frid och fröjd, men jag borde grävt djupare!

En till sak är märklig. Årets automatiska avdrag på 500 kr framgår inte någonstans i beräkningarna i deklarationen. När jag ringer säger de att den kan gömmas någonstans bland alla siffror, men att den finns med. Förra året gömdes den i posten för kommunalskatt vars beräkning därför inte gick ihop (för att avdraget fanns där)!

Tänker dock inte halka in på "rättshaverist-spåret" mer än jag gjort. Dags för lite konstruktiva lösningar! Och smidigt att avdraget på 500 kr i alla fall sköttes automatiskt.

Vad kan man göra åt det? 
Uppdatering 140419: Ett sätt att eventuellt få avdrag är att omfördela ränteutgifterna om man har gemensamma lån, se kommentarerna. Genom att lägga över ränteutgifter till ens sambo/make/maka så får man själv ev. överskott av kapital och kan göra avdrag.

Ja, man kan lägga de utländska aktierna i en kapitalförsäkring istället. Åtminstone hos Avanza finns inte begränsningen på 500 kr, och här sköter Avanza återbetalningen av källskatten eftersom de är ägare till aktierna i kapitalförsäkringen. Alla kunder hanteras som ett kollektiv och chansen att få tillbaka mer pengar än 500 kr ökar väsentligt. Se tidigare inlägg om saken.

Ett annat alternativ är att öka på inkomsten av kapital, t.ex. sälja aktier med vinst från vanlig aktiedepå, eller ha en större summa på vanligt sparkonto. Inte aktuellt för mig.

Det fanns alltså ytterligare fällor när man satsar utländskt. För mig var detta okänt och jag grämer mig något över det gått mig förbi, men nog var det lätt att missa. Huvudregeln att man får avdrag för utländsk källskatt förtogs av ett obskyrt undantag som faktiskt kunde lyfts fram mycket bättre. Hoppas jag inte missat någon ytterligare utlandsfälla.

Att det automatiska avdraget gjorts syns förresten i deklarationens sammanfattning (sid 4) under rubriken "Här finns information till din skatteuträkning".

Vad säger ni andra som äger utländska utdelningsaktier? Är det bara jag som drabbats av detta? Kände ni till begränsningen? Ok, verkligen ett lyxproblem egentligen men ändå :-)