Fyra försäljningar och några lärdomar

I början av veckan blev det ett antal transaktioner. Målet med dem är ologiskt nog att minska antalet transaktioner. Har tänkt en hel del på portföljen kommit fram till att jag har varit för diversifierad. Och kanske är det fortfarande:-) Antalet bolag har nu gått ner från 25 till 21.

Den enkla tanken är nu max 20 bolag och 5 procent i varje bolag som standard. Över- eller undervärdering kan göra att det blir en något lägre eller högre andel. Kommer snart ett på alla sätt skruvat inlägg om portföljen, håll utkik!


Försäljningar

Atrium Ljungberg
Orsaken är ganska enkel, jag har hittat ett bättre bolag än Atrium. Northwest Healthcare REIT har en mycket bättre marknadsposition jämfört med närmsta konkurrenterna, de verkar i en mer stabil bransch, och låser in kunderna på ett tydligare sätt. Som bonus har de hög direktavkastning, månadsutdelning och massor med parkeringsplatser (vilket jag sjukt nog har letat efter!).

Lärdomar:

• Jag borde hittat Northwest tidigare. I och för sig var de ganska lätta att missa, inte varje dag man kikar på Kanadensiska småbolag... Trots en tidigare genomgång av olika fastighetsbolag hade jag missat sektorn sjukvårdsfastigheter som är stor i USA.

Blackmores
Australiensiska Blackmores har också sålts. De sysslar med naturläkemedel och funnits i portföljen ganska länge. Det som hänt är att deras marknadsposition gradvis har försämrats. Färre och färre småbutiker och hälsobutiker säljer läkemedel, medan stormarknader som Woolworths och Coles säljer alltmer. Och de pressar priserna rejält och kräver rabatter.

Förutom allmän prispress erbjuds Blackmores sämre hyllplatser i butikerna på bekostnad av butikernas egna varumärken. Nej, jag ser inte det som att situationen kan förbättras och aktien är inte heller billig, så jag kliver av.

Lärdomar:

• Bolag utan en egen försäljningskanal riskerar att åka på stryk. Trots hög marknadsandel och gedigen historik.
• Enbart starkt varumärke är farligt som enda konkurrensfördel. Jag är inte säker på att ens giganter som Procter & Gamble går säkra mot butikernas egna varumärken.
• Viktigt att man bedömer de långsiktiga marknadsförutsättningarna rätt och är vaksam på strukturförändringar. Borde sett det här tidigare i takt med att kassaflöde och marginaler minskat.

RSA
Efter en mindre prisuppgång passade jag på att sälja. Orsaken är att de är väldigt svåra att bedöma och jag är inte säker på att få vare sig utdelningstillväxt eller hög utdelning. Jag borde varit försiktigare med köpet och tänkt igenom konkurrenssituationen bättre. Vad skiljer dem från andra försäkringsbolag? Nej, de hade nog inget unikt att komma med.

Sydafrikanska Discovery är ett bättre försäkringsbolag och de får räcka, tillsammans med Munich Re.

Lärdomar:

• Titta inte för mycket på hög utdelning eller att bra fonder köper in sig i bolaget. Bolagets marknadsposition och inre problem kan göra att det hela inte är hållbart på sikt. 
• Var extra skeptisk mot direktavkastningar uppemot 8 procent. Är de hållbara? Kom ihåg vad som hände med Ratos och RSA. Förhoppningsvis har jag varit tillräckligt skeptisk mot Northwest Healthcare REIT. Däremot kan Ridley vara i farozonen, särskilt som de också börjar på bokstaven R:-)
• Har bolaget något unikt? Om inte, avstå!

TC Pipelines
Denna försäljning kommer att få ett separat inlägg. Som en cliffhanger kan jag säga att den såldes av en väldigt speciell orsak och rubriken lyder: Varning för Pipelinebolag!


Inköp
Handelsbanken ökade jag lite lätt i. De är numera ett kärninnehav som jag har för lite i. Vågade dock inte öka för stort eftersom de inte är särskilt billiga för tillfället.

Northwest Healthcare REIT ökade jag också något i. Ska skapa ett förhoppningsvis stabilt kassaflöde varje månad.

Tror ni att jag resonerat rätt? Är 20 aktier ett rimligt mål? Vilka lärdomar har ni dragit av era senaste försäljningar? Och ökade jag i rätt bolag? Nu sitter jag med en viss kassa, är det något annat ni finner särskilt köpvärt idag? Ja, frågorna är många:-)

Okända utdelare: Indutrade och Lagercranz

Okända utdelare tar ett kliv mot två bolag med ganska tråkiga verksamheter nämligen Indutrade och Lagercranz. Men vem vet, de kan ju vara desto roligare investeringar. Sett till Peter Lynch filosofi så ska man väl snarare välja lite småtråkiga bolag än de med "heta" verksamheter.

Titten på de här bolagen blir lite snabb och ogenomarbetad. På samma sätt som orientering aldrig blir en publiksport så är de här bolagen verkligen ingenting som lockar till läsning. Och då får man komma ihåg att jag ändå tagit mig igenom nästan hela årsredovisningen för Österrikiska Posten :-)

Industrigrossisterna kan ändå vara en underskattad typ av bolag, se Caparzos kommentar i början av bloggserien.

Vad gör dom?
Indutrade
Enligt hemsidan "...marknadsför och säljer de komponenter, system och tjänster med högt teknikinnehåll inom utvalda nischer. Genom att ha god kunskap om kundernas system och processer, i kombination med hög teknisk kompetens, ska Indutrade vara den mest effektiva samarbetspartnern för såväl kunder som leverantörer."

Indutrade har 180 dotterbolag och drygt 4000 anställda i 26 länder i fyra världsdelar. 2012 uppgick nettoomsättningen till 8,4 miljarder. Under 2012 svarade koncernens tre viktigaste geografiska marknader, Sverige, Finland och Benelux tillsammans för cirka 59 procent av koncernens nettoomsättning. Bolagen varierar i storlek, men består ofta av 15-40 medarbetare varav de flesta är säljande ingenjörer eller tekniker. Flertalet bolag har under ett antal decennier byggt upp djupa och långvariga relationer med kunder och leverantörer samt successivt fördjupat kompetensen inom sitt teknikområde.

Affärsområderna är Engineering & Equipment, Flow Technology, Industrial Components, Special Products och Fluids & Mechanical Solutions

Lagercranz

Lagercrantz Group är en teknikkoncern som erbjuder världsledande teknik och specialistkunskap inom elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Lagercranz är verksamt i sju länder i Europa och i Kina. Koncernen har omkring 950 anställda och omsätter ca 2,5 miljarder kronor. Verksamheten bedrivs decentraliserat i ett 30-tal självständiga dotterbolag med utpräglade nichfokus. Gemensamt för alla bolagen är den kvalificerade tekniska försäljningen och att försäljningen sker till andra företag s.k. business-to-business.

Affärsområdena är Electronics, Mechatronics, Communications och Nische products.

Indutrade är en större spelare än Lagercranz med många fler dotterbolag och högre omsättning.

Konkurrensfördelar?
Här kan man tänka sig marknadsledande positioner, skalfördelar inom sin nisch eller geografiska monopol. Jag tänker mig med det sista att något dotterbolag är så stor i sin nisch att det inte är lönt för andra att ge sig in på marknaden. Jämför t.ex. med Vitecs position inom vissa affärssystem.

Kan även bolagsformen vara en annan fördel? Ja, sträcker man på begreppet "konkurrensfördelar" kan en lågkostnadskultur likt Berkshire Hathaways med vara en företagskultur som är svår att härma - men nu börjar det bli rejält flummigt.

Nu försöker jag tolka det som står om Indutrades marknad och konkurrenter:

På vissa marknader konkurrerar Indutrade med specifika dotterbolag hos andra större aktörer såsom Addtech, B&B Tools, Latour och G&L Beijer. Dessa bolag är dock endast i begränsad utsträckning verksamma inom Indutrades nischer och bedöms konkurrera om mindre än 10 procent av koncernens nettoomsättning. Konkurrensen från dessa bolag är mer påtaglig vid sökandet efter förvärv av nya dotterbolag.

Eftersom Indutrade bedriver sin verksamhet främst inom produktnischer med högt teknikinnehåll och krav på god kunskap om kundens processer, är konkurrensen från dessa bolag begränsad till en mindre andel av Indutrades försäljning. Indutrade gör bedömningen att mindre än 10 procent av koncernens nettoomsättning möter konkurrens från renodlade grossistföretag.

Om jag inte är ute och cyklar så utsätts 20 procent av koncernens inkomster för direkt konkurrens från större aktörer. Så 80 procent gör inte det? Låter nästan för bra för att vara sant, och det kan vara jag som läser helt tokigt. Stämmer det så skulle det väl bero på att de har egna "nischer", små monopolliknande dammar där de simmar för sig själva, eller i alla fall möter mindre motstånd.

Och vidare till Lagercranz. Se även hela bakgrundstexten här:

Inom teknikhandel agerar Lagercrantz dotterbolag som mindre distributörer men med fördelen av att vara en del av en stark koncern. Dotterbolagen arbetar med att aktivt skapa försäljning och hög grad av kundanpassning och de är var för sig fokuserade på att bygga en stark marknadsposition i en nisch. Genom att vara stark aktör i en nisch attraherar man såväl de största kunderna, de bästa leverantörerna och de mest kompetenta medarbetarna.

För egna produkter och systemintegration avgörs konkurrensen av tekniska prestanda, kompletterande tjänster och ditt värde som leverantör ställt i relation till pris. Inslaget av helt unika och kundanpassade produkter gör att det är få konkurrenter med liknande erbjudande.

Inom egna produkter och systemintegration konkurrerar Lagercrantz dotterbolag med sina unika produkter och tjänster. Även här söker man skapa en stark marknadsposition i en nisch och Lagercrantz söker främst bolag med produkter med långa produktlivscykler. Flera av de företag som Lagercrantz förvärvat har en stark position på en specifik hemmamarknad och söker tillväxt i en ökad export.

Låter möjligen lite svagare eftersom de inte redovisar marknadsandelar i detalj. Men att vara starka i nischer kan i alla fall tyda på att de konkurrerar med annat än bara pris.

Goda finanser?
Indutrade har debt/equity på 1.19 enligt senaste uppgifterna på Financial Times. Lagercranz har däremot ingen skuldsättning alls om uppgifterna stämmer.

Här faller i princip Indutrade bort för mig. Industri är spontant inte en tillräckligt stabil bransch för att jag ska acceptera den skuldsättningsgraden.

Värdering?
Indutrade senaste året rusat med närmare 40 procent och erbjuder enligt 4-traders följande:

• 2,5 procents direktavkastning
• P/E på 20
• ROE på cirka 25

Lagercranz har rusat 60 procent och erbjuder:

• 3 procents direktavkastning
• P/E på ca 16
• ROE på cirka 22

Är de kandidater för min portfölj?
Troligen avstår jag båda. Indutrades konkurrenssituation verkar väldigt bra om jag läser rätt, men skulderna är för höga. I Lagercranz fall ser jag inte att de har något unikt. U

Värderingen verkar för båda inte vara direkt låg, men har inte kikat närmare på det pga oklarheten kring konkurrensfördelarna.

Det här är en "klipp och klistra-analys" som gärna får kompletteras med givande kommentarer och diskussion. Vad är er åsikt om de här okända utdelarna? Eller andra bolag i branschen? Som ni märker är jag själv inte så insatt. Missar man något om man inte investerar i dessa? Är de tråkiga pärlor eller tråkiga svin?

Övrigt
Ska nämna att även jag nu har ett slags samarbete med Avanza och förekommer på deras blogglista. Se denna bakgrund och livliga diskussion hos Lundaluppen. Ska bara nämna att det inte förändrar vad jag skriver om eller innehållet för den delen. Jag ser det inte heller som något kontroversiellt eftersom jag är och har varit en nöjd Avanza-kund sedan länge. Genom att vara med på deras lista får jag lite mer trafik.

Som ni märker finns det i alla fall ingen google-reklam ännu. I just det här inlägget hade det i och för sig kanske gjort det hela mer spännande kan jag misstänka. Kanske kan det vara en "strategi" att emellanåt skriva riktigt tråkiga inlägg och då proppa dem fulla med reklam? Nåja, det är en annan fråga:-)

Åter till ämnet, vad anser ni om dessa två bolag?

Uppdatering: Indutrades relativt höga skuldsättning har fått en godtagbar förklaring och kan nog accepteras, se kommentarsfältet. 

Nästa ekonomiprat 12 februari

Nästa ekonomiprat kommer att gå av stapeln onsdagen den 12 februari. Platsen är Belgobaren  centralt i Stockholm och tiden från kl 18. Den här gången har jag slagit på stort och bokat 25 platser!

Anmäl dig genom att skriva något i kommentarsfältet eller skicka ett mejl till mig.

För den som inte vet vad detta är så handlar det om en slags avslappnad aktieträff live där de som vill träffas, dricker öl, äter något gott, och snackar företrädesvis ekonomiska frågor. Smått nördigt men både intressant och nyttigt (förutom ölen som bara är intressant). Många representanter från bloggar är med och jag har hört det ryktas att det eventuellt kan bli fler kända bloggare som dyker upp framöver.

Det enda du behöver ta med dig är ett intresse för ekonomi. De som vill kan också gärna ta med ett case, d.v.s. något man finner vara köpvärt. Behöver inte alls vara någon obskyr kanadensisk sjukvårdsaktie (se mitt tidigare inlägg) utan valfritt svenskt storbolag går t.ex. också bra. Dessa case är bra utgångspunkt för diskussioner och en möjlighet att få feedback på intressanta idéer.

Är det någon som på förhand vill ha ett särskilt ämne diskuterat så skriv något om det i kommentarsfältet. Kan inte utlova en fullskalig rapport men frågorna kommer i alla fall att diskuteras:-)

Hoppas vi ses den 12 februari. Och ha det gott!

/Gustav

Kanadensiska sjukvårdslokaler en bra placering?

Serien om okända utdelare ska fortsätta, men ett nytt bolag har dock stigit fram som en eventuell köpkandidat... Inte en svensk aktie nu heller men jag finner den högintressant och värd att diskutera.

Vad sägs om nästan 8 procents direktavkastning, månadsutdelning, en kurs under bokförda värdet och inriktning på sjukvårdslokaler? Bolaget äger 18 procent av Kanadas "Medical offices". En långsiktig trend är att befolkningen blir äldre och äldre och att behovet av sjukvård ökar. Dessutom har de liksom andra REITs handlats ner på grund av att räntorna förväntas stiga.

Kort om bolaget
Aktien heter Northwest Healthcare properties REIT och är noterad på Torontobörsen. Hyfsat okey courtage alltså, typ 175 kr. Tickern är NWH.UN. De marknadsför sig som "Canadas healthcare Landlord" och äger olika typer av "Medical Offices". Det handlar om kontor, vårdcentraler, tandläkarmottagningar, apotek etc. Lägena är ofta i närheten av större sjukhus.

Några fakta:

• Direktavkastning 7,7 procent.
• Utdelningsandel 96 procent för 2012*
• Skuldsättningen jämfört med bokfört värde cirka 50 procent
• Debt/Equity cirka 175 procent om jag räknar rätt i senaste kvartalsrapporten. Upp från 167 procent året innan.

Här är en länk till hemsidan, en bra presentation, uppgifter från Kanadensiska Morningstar, bristfälliga uppgifter från 4-traders och lite expertkommentarer.

* Se årsredovisning sid 3. Utdelningsandelen är efter underhålls-capex, se förklaring här.

Konkurrensfördelar?
Jag finner en del potentiella konkurrensfördelar hos dem:

• Bra lägen nära sjukhus, då ligger de nära till hands om sjukhuset ska utlokalisera någon icke-akut verksamhet.
• Långvariga relationer med större hyresgäster, och de medverkar även vid nybyggnationer och säger sig kunna ta vara på unika behov etc.
• Många doktorer och tandläkare är hyresgäster och de vill knappast byta lokal och kundkrets.
• Enda landsomfattande fastighetsbolaget med den här inriktningen. Närmsta konkurrenten har 5 procent av marknaden. Marknanden är fragmenterad. Att köpa upp enskilda aktörer och effektivisera verksamheten låter som en bra idé.
• Lägre lånekostnader eftersom de är ledande inom sin nisch och en renodlad aktör.
• Att äga 16 000 parkeringsplatser är mumma.

Nackdelar och risker?
Några nackdelar finns dock givetvis:

• Kort historik, börsnoterat 2010. Fem års noterad historik hade varit bättre.
• Stigande ränta kan vara ett hot mot framtida utdelningar. Alternativa ränteinvesteringar blir mer intressanta när räntan är högre. Tillsammans kan det leda till kursnedgång när räntan stiger. 
• Politiska risker, har man satsat på rätt typ av lokaler t.ex.?
• Övervärderad fastighetsmarknad i Kanada, se denna länk?
• Svår att bevaka, är inte någon expert på Kanada eller sjukvård i Kanada för den delen. Man kan säga att jag "kan nada" om det:-) Men verksamheten verkar i och för sig rätt basic?

Det man ska bevaka är att skuldsättningen inte stiger, att kassaflödet täcker utdelningen och att verksamheten inte är utsatt för risker. Den stora frågan är om utdelningen kan behållas. Skulle kursen gå ner 20 procent är direktavkastningen 10 procent OM den behålls. Verkar i så fall orimligt?

Egentligen hade något svensk fastighetsbolag varit trevligt. Ingen har dock inriktning på sjukvård (?) eller något större innehav av parkeringsplatser. Inlåsningseffekterna och konkurrensfördelarna anser jag dock spontant kunna vara starkare i det här fallet. Möjligen påminner de om Tribona som är ledande inom sin nisch. Men de har inte 8 procents direktavkastning och månadsutbetalning, vilket jag erkänner lockar. Inte heller koppling till USD som många andra REITs.

En invändning är nog varför man ska ge sig utomlands. Men ta Tribona eller Kungsleden som exempel, hur mycket vet jag om dem bara för att jag bor i Sverige? Förväntar mig inte att ha någon "edge" där heller faktiskt. 

Kolla gärna in bolaget närmare! Vad tror ni om en sådan här placering? Har jag missat några risker? Har den höga utdelningen förblindat mig? Uppfylls kravet på goda finanser, och är REITs något att ha? Misstänker att någon läsare har bättre koll än vad jag har!